Spelar det någon roll vem man kryssar?

Idag rattade jag Moderaternas kampanj-ambulans ”M-bulansen” till Arboga. Kanske min favoritstad i Västmanland? Älskar husen, historiken, att det finns flera mysiga caféer, butiker och loppisar där… och alla trevliga moderater som finns där såklart. Idag knackade vi dörr – vad annars denna valrörelse – och jag gick tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Anders Röhfors. Anders blev hastigt och lustigt kommunens starke man efter att Socialdemokraterna imploderat mitt i mandatperioden efter 97 års styre. Helt galet egentligen.

Det var slående hur nästan alla vi knackade på hos kände igen Anders, antingen till namnet eller till utseendet. Så är det ofta i mindre kommuner, kommunstyrelsens ordförande får en helt annan igenkänningsfaktor än i större kommuner. Ingen kände igen mig, hehe.

Är riktigt imponerad av det jobb Anders och övriga moderater gjort sedan de tog över. De styr alltså Arboga tillsammans med hela sex andra partier, däribland V. Knäppt kan man kanske tänka först, kan verkligen en moderat och en vänsterpartist regera ihop? Jo, det går faktiskt om jag får tro Anders. Men där kommer också personkemin in. Alla partier har mer eller mindre vettiga företrädare, nationellt såväl som lokalt. Störst skillnad är det oftast lokalt. I Fagersta exempelvis, där styrde vänsterpartisten Stig Henriksson under lång tid. Han sänkte skatten sex år i rad samt införde valfrihet inom hemtjänsten. Partifärg säger inte alltid allt.

Därför tycker jag det är viktigt att utnyttja möjligheten att inte bara rösta på ett parti, utan också kryssa en kandidat på valsedeln. Speciellt när det gäller samarbete med andra partier är det viktigt att det finns kandidater som också förstår vikten av detta. Visst enas man om de flesta åsikter inom ett parti, men i vilken utsträckning man prioriterar olika frågor varierar.

Jag uppmanar alla att inte bara rösta – utan också att kryssa. Vill man se vilken kandidat ens åsikter stämmer bäst överens med i riksdagsvalet kan man göra SVT:s valkompass här.

Annonser

När partiledaren kom till stan

I en valrörelse är man igång nästan dygnet runt. Idag var det morgonkampanj på tågstationen, lunchkampanj på stan och kvällskampanj genom dörrknack i ett bostadsområde. Redan på onsdag börjar förtidsröstningen, så det finns ingen tid att förlora. Det är bara att köra på. Detta är ju vårt OS, det vi förberett oss för i fyra års tid. Det brukar sägas att om Moderaterna fått 14 röster till i ett av valdistrikten kommunvalet 2010 hade Alliansen blivit större än de rödgröna i fullmäktige. Så lite kan det skilja för ett maktskifte. Varje samtal räknas.

Men ibland behöver man en energiboost. Och det var precis vad som skedde idag. Idag kom partiledaren till stan. Ulf Kristersson kom ut ur en turnébuss och träffade 50 västeråsmoderater för att ingjuta lite mer energi i oss. Det lyckades verkligen, för stämningen var sannerligen på topp. Det blev många selfies och lite pepp-talk. Och en massa intervjuer i media såklart. Tidigare på dagen hade Ulf besökt poliskontoret på Bäckby, där problemen med bilbränder eskalerat senaste veckan. Även partisekreterare Gunnar Strömmer var med och jag gillar verkligen båda dessa herrar skarpt. Ulf är nog en av Sveriges absolut trevligaste politiker och jag hoppas verkligen att det var Sveriges blivande statsminister som vi såg i Västerås idag.

Vill man se ett inslag från dagens Ulf-besök i Västerås har SVT lagt upp ett här.

ulfjag

Kryssa Eleonore för ett tryggare Västerås

Jag kandiderar till kommunfullmäktige samt till riksdagen för ett Västerås som prioriterar ökad trygghet i bostadsområden, en värdig äldreomsorg och ordning och reda i skolan. För att kunna prioritera de sakerna måste annat prioriteras bort – exempelvis borde kommunen sluta investera i projekt de inte ska hålla på med, som kontorsbyggen, fisktrappor, kommunala ladugårdar och så vidare. Kostnaderna för försörjningsstöd måste sänkas genom att fler får jobb istället för bidrag.

Grönområden och parker ska bevaras. Nya bostäder och byggnationer ska anpassas till platsen där de byggs. Jag vill att Västerås anställer en stadsarkitekt – arktitekturen måste uppvärderas och det byggs alldeles för intetsägande och likformigt i Västerås idag. Nya områden som Sätra och Stationsområdet måste komma igång att byggas.

Jobb och studier ska alltid löna sig, men aldrig brottslighet. Straffrabatten som innebär att du får ”mängdrabatt” om du döms för flera brott samtidigt måste bort. Västerås har näst flest bilbränder per capita i hela Sverige, den utvecklingen måste vändas. Fler synliga poliser, ordningsvakter och trygghetskameror måste till.

Det var några av mina viktigaste prioriteringar inför valet. Kryssa mig för ett tryggare Västerås. Jag står på plats 5 till Västerås kommunfullmäktige och plats 9 till riksdagen på Moderaternas valsedel.

Eleonore Pressbild 2018

 

150 dörrar and counting!

Nu är det mindre än en månad kvar till valet! Jag lägger just nu större delen av mitt vakna dygn på valarbete med Moderaterna. Intensivt, kul och ångestfyllt på samma gång – på kort tid ska allt vi gjort under fyra års tid komprimeras och bedömas av svenska folket. På kvällar och helger blir det mycket dörrknackning i olika bostadsområden – kombinerat med sociala medier tycker jag det är den absolut bästa metoden att nå människor. Hittills har jag haft över 150 samtal genom dörrknackning de senaste månaderna, sammanlagt i Västerås har vi haft flera tusen. Är så stolt över våra medlemmar som ställer upp ideellt och ägnar kväll efter kväll åt detta – i så väl regn som stekhet värme. Nästan alla partier i Västerås knackar dörr men jag tror inget parti har knackat så många dörrar som vi.

Det blir både längre och kortare samtal – den som öppnar dörren styr helt och hållet vad vi pratar om. Extra roligt är det förstås att få frågor om bostäder som är den kommunpolitiska fråga jag jobbat mest med de senaste åren. Men det blir också mycket diskussioner om integration/migration – förstås – och trygghet och välfärd. En och annan vill ha sänkt skatt också.

Det svåraste med att knacka dörr är att möta väljare som helt eller delvis tappat tilltron till politiker överhuvudtaget. Då är det bara att försöka lyssna så mycket man kan och försöka så ett frö till den där tilliten som är så viktig i en demokrati. Jag kan inte förändra allt, men jag kan åtminstone lyssna, brukar jag tänka.

Ibland har folk undrat om det inte kan uppstå obehagliga och hotfulla situationer när man knackar dörr. Peppar, peppar, har jag aldrig känt mig rädd eller hotad när jag knackat dörr. Sedan finns det förstås otrevliga människor, men de är ärligt talat i minoritet. I alla fall när man står där öga mot öga. Men med tanke på all skit som folk vräker ur sig i sociala medier misstänker jag att man knackat på hos ett och annat ”troll” som betett sig helt annorlunda i dagsljus än på internet. Och just därför tror jag det är så himla viktigt att inte bara fokusera på sociala medier utan att också möta väljare face to face.

I helgen blir det fler samtal med väljare. Och har du frågor om moderat politik – hör gärna av dig!

dörrknack300

 

En skattkammare i Lindesberg

Som ni kanske vet är gårdsauktioner bland det absolut roligaste jag vet om somrarna. I år har jag haft kort semester (pga valår) men ett par auktioner har jag ändå lyckats klämma in. En i Sollefteå förra veckan (där utbudet var ganska skralt) och en igår i Lindesberg. Där utbudet var mycket bättre.

På väg till auktionen var det många loppis-skyltar längs vägen och jag kunde såklart inte låta bli att stanna vid en av dem. Då upptäcker jag och sambon att avgassystemet på min bil hänger löst och bilen brummar som rena bålgetingboet. Tänker att det här kommer att bli dyrt att laga, men med bara någon mil kvar till auktionen får det bära eller brista, bilar massproduceras men gårdsauktioner blir det färre och färre av.

Väl på plats är det soligt och mycket folk. Kollar prylarna och stöter sedan på Ilona, som haft retrobutik i Uppsala och som var en av våra säljare på Västerås retromarknad ifjol. Hon hade fått korn på ett gäng vintageklänningar som vi spanade in tillsammans.

Det hann börja ösregna innan klänningarna ropades ut. Ilona och jag lyckades dock ropa in varsin hög med fina plagg och jag är så glad för det. Men det bästa hände nästan efteråt, när jag trodde att alla klädesplagg ropats ut och de började övergå till möbler och prylar knackade en tjej mig på axeln. Hon frågade om jag var intresserad av att kika på kläder som de inte hade burit ut till auktionen och som fanns i ett hus bredivd. ”Eh, jo det är jag” svarade jag och Ilona och jag fick gå in i huset och rota i ett stort rum fullt av textil. Det hade använts som vävstuga och påsar och kartonger var fulla med matt-trasor. Man blir lite ledsen när man ser vilka fina tyger som blivit sönderrivna. Men det fanns också hela, fina plagg bland alla trasiga kläder, som jag fick köpa till riktigt bra pris. Jag älskar verkligen att få rota bland skrot för att försöka hitta skatter, så det där var verkligen gårdagens lyckträff. Och bilskrället, ja det var gårdagens olycksträff, men vad är väl ett simpelt avgassystem när man får fylla på sin vintagegarderob och det rejält?


Nu ska vi ta en titt på plaggen jag fick med mig hem. Vintageklänningar i olika stilar och mönster.

Så roliga mönster. Nästan alla klänningar var jättefina, någon knapp som ska sys i och nån enstaka hade fläckar. Annars är det bara lite tvätt och vädring som väntar så ser jag fram emot att använda dem snart!

Om jag köpte många på en gång? Jo, men såhär är det: vintageklänningar i storlek större som jag har växer inte på träd. Man måste ofta gräva långt ner under träden för att hitta dem. Och när man hittar dem får man passa på att köpa många.

Fick en fråga på instagram hur jag vågar köpa kläder utan att prova dem först. Oh well. Genom årens lopp har jag blivit ganska bra på det här med ögonmått. Jag brukar se ganska snabbt om ett plagg passar min kropp eller ej, beroende på material och passform etc. De plagg som inte passar eller används kommer jag förmodligen att sälja på Västerås retromarknad i höst – 7 oktober äger denna händelse rum och jag kommer sälja både kläder, porslin och små möbler. Mer info om årets retromarknad finns här.

Kunde inte låta bli att ropa in en ”ny” vinterkappa för 25 kronor. Galgen (och etiketten inuti kappan) skvallrar om att den är köpt på Erikssons Kappaffär i Örebro.

Köpte även denna beautybox. Tror jag ska ha mina sysaker där i. Obs att jag är sy-dyslektiker och inte kan hantera nål och tråd över huvudtaget men har givetvis ändå en massa nålar och trådar i min ägo.

Ropade även in denna härliga 70-talsfåtölj i brun manchester för 25 spänn. Kunde inte låta bli och den är grymt skön att sitta i. Har planer på att göra om gästrummet till ett riktigt 70-talsrum då jag samlat på mig ganska mycket 70-talsgrejer (tapeter, lampor, mattor osv). Får nog bli höstens projekt!

Summa summarum är jag grymt nöjd med gårdagens auktion. I nästa inlägg ska jag visa fler fynd som gjorts i sommar 🙂

Snart ockuperar vi museet för en kväll

Vet du inte vad du ska göra kvällen den 16 maj? Är du det minsta intresserad av 50-talets prylar, växter eller kläder, ja då ska du bege dig till länsmuseet Karlsgatan 2 i Västerås.

Just nu pågår utställningen ”Folkhemmets rum” med fantastiska bilder från 1930-60-talet. Den 16 maj finns jag och de andra i Västerås Retro på plats för att visa, prata och inspirera alla besökare. Det blir inte föreläsningar utan mer som små ”hörnor” där vi visar tidstypiska kläder, frisyrer, porslin, prylar, växter, handarbeten och så vidare. Vi berättar, svarar på frågor, visar och tipsar om allt ifrån hur man tar hand om vintagekläder till var man fyndar fina tekoppar. Avslappnat, trevligt och förhoppningsvis inspirerande.

Idag samlades vi hemma hos Heidi för att välja ut några av plaggen som ska visas upp. Hon har en fantastisk samling vintagekläder som jag är riktigt avundsjuk på. Och ett retrokök med gulrutigt golv som jag är ännu mer avundsjuk på, haha.

Som alltid när vi ses blev det fika på fint retroporslin. Mer kläder visar jag inte nu utan godbitarna sparar vi till den 16 maj. Fri entré hela kvällen, hoppas vi ses!

Det blev jackpott i Hökåsen

Det har varit ganska snålt med loppisfynd denna vinter. Dels har jag inte åkt på så många rundor och dels har jag prioriterat att lägga pengarna på resor. Men nu har björnen lämnat idet! Förra helgen stod jag i ABB Arena och sålde en massa prylar jag rensat ut. Det var verkligen superkul! Dels fick jag väldigt mycket sålt och dels träffade jag så många härliga människor. Stod bredvid Anna och Barbro så vi hade ett litet retrohörn inne på arenan. Men några egna inköp hann jag inte med då.

img_20180422_122908_853541226562.jpg

Annat var det idag. Då var det loppisrally i Hökåsen. Tror det var totalt 40 hushåll som ställt upp bord utanför sina hus. Då det fanns många gator att välja på började jag med en gata där det såg ut att vara många säljare enligt kartan. Och vilken lyckträff det visade sig vara!

Ett av husen höll nämligen på att tömmas helt på prylar då en äldre dam skulle flytta därifrån. Man fick gå in och kika själv i alla rum om man hittade något och sedan köpslå med säljarna. Vilken jackpott! Jag älskar loppisar där man får rota bland bråte i jakten på fynd. Och fynd fanns det gott om! På bilden ser ni det jag hittade.

En kromad stegpall i helt okej skick, ska klä om den har jag tänkt. Ett jättefint sängbord som ska putsas till. Bersåkopp och massor av fat. Har aldrig hittat Berså billigt på loppis förut. Servisdelar ur Gröna Anna. Ett gäng fina textilier. En 60-talsspegel. En rulle hyllpapper, de skrattade åt mig när jag frågade vad den kostade och sa att jag fick den gratis. En fin plåtburk, ett gammalt pussel, några Rörstrands Sara-skålar och så en golvvas från Höganäs. Vasen har tyvärr nagg men är riktigt fin ändå, ingen aning om vem som gjort den. Vet någon, hör gärna av er.

Fick köpa allt för ett riiiktigt bra pris. Och då såg jag även en helt underbar, nätt liten soffgrupp från 50-talet bäras ut ur huset framför ögonen på mig… Men jag är sjukt nöjd med allt jag fick tag i. Har varit superglad resten av dagen. En väldigt lyckad dag i Hökåsen!