Antikmässan 2018

Jodå, även i år blev det ett besök på Antikmässan. Mycket inspiration, ögongodis och kanske bäst av allt – träffa alla trevliga retrovänner från hela landet.

Jag fotade ganska lite men några bilder blev det allt:

Jättefin monter hos Modernisten, med sideboardet to die for.

Färgglatt hos Tid&rum

En hel massa keramikgodis. Jag är bra sugen på att investera i en stor golvvas snart. Kanske en Pepita.

Benny Movarp och hans kollega Erika som driver Ting Retro hade två jättefina montrar. Dessa var även en av våra säljare på Västerås Retromarknad i höstas.

Karin ”Kaksmulan” var också på plats. Hon driver Fruängens retro, en butik jag inte hunnit besöka än men den står helt klart på min lista.

Mässan hade en riktigt fin textilutställning där Nordingråbekanta Miriam Parkman visade vävteknik. Alltid lika snyggt klädd och grym på retrofrisyrer är hon också!

Mässans kanske mest fotograferade monter var denna hos Koffertmannen.

Ett annat bekant ansikte var Irene Hagström som föreläste om kungliga brudbuketter. Irene är min partikollega i kommunfullmäktige men också Västerås bästa florist som varit med och gjort blomsterdekorationer till de kungliga bröllopen de senaste åren.

Och såhär såg jag ut. Fick massor av glada blickar och komplimanger för kattklänningen.

Vad köpte jag då? Jo det blev fyra förrättstallrikar i Gefle-serien Polar som jag samlar på. Den här färgen är jättesvår att hitta så när jag såg dessa i en monter i superskick slog jag till direkt.

Köpte även denna lilla bägare i Hjördis Oldfors serie ”Trio” som jag också samlar på. Prutade ner den till ett riktigt bra pris så den är jag också väldigt nöjd med.

Och det var allt från årets mässa. Vi har förresten dragit igång planeringen inför Västerås Retromarknad i höst och efter detta mässbesök är vi minst sagt taggade att göra ett grymt arrangemang även i år. Stay tuned!

Annonser

Grannhuset är till salu

Vår grannfamilj ska flytta till landet och säljer sitt dunderfina radhus! De har renoverat det med otroligt fin känsla för husets 50-talskaraktär tycker jag. Så kul att ens grannar har samma stil och smak som vi har – och jag hoppas innerligt att köparen är både trevlig och retro-intresserad… önska går ju!

Låt oss kika lite närmare på hur det ser ut hos grannfamiljen:

37414-fe6c9-045a8-a70ea-9002e-95f54-9339a-bf7e2

Härlig Stig Lindberg-tapet! Planlösningen är i stort sett identisk med vår, med skillnaden att källaren är större och så har de två gavelfönster som inte vi har.

00e12-0e90d-a5287-21c6c-1f706-ba052-dabcd-944b3

Jag är ju väldigt sugen på att renovera vårt kök och då skulle jag absolut kunna tänka mig dessa köksluckor.

1943a-d66ff-97347-4fc17-2f7ba-7c9a2-67e18-56784.jpg

Vardagsrummet med fantastiskt fin fiskbensparkett och högt i tak.

2ad8c-d5152-190bb-f3a77-753d4-93f87-9d36e-40e1a

På bilden till höger ovan syns en liten skillnad mellan våra hus, där grannarna har garderober har vi ett utbyggt badrum i stället. Å andra sidan har vi bara ett badrum medan grannarna har ett ytterligare i källaren.

9c065-4edb6-4fc11-9793a-348c5-55d26-3045c-e7d66.jpg

Riktigt fin  bastu- och duschavdelning i källaren! Funderar en hel del på att bygga något liknande. Sambon är ingen bastumänniska dock så vet inte hur ofta man skulle använda den?

a7350-30b12-c2791-90c13-fa905-43542-253dd-da308

Bilderna är från Skandiamäklarna och hela husannonsen finns här: http://bostad.skandiamaklarna.se/till-salu/CMBoLgh/4OB2JSAS14BV435B

Hade gärna köpt det själv om det inte vore för att vi börjat förädla vår egen lilla pärla. Och av någon anledning känns det jobbigare att flytta tio meter än 10 kilometer?

Årsresumé 2017, part deux

Då kör vi del två i min årsresumé (del ett finns här), juli-december:

Juli började i Visby. Almedalsveckan för åttonde året i rad. Stämningen bland oss M-märkta var väl sisådär under denna period, mycket snack och oro och tisseltassel. Men efter att ha nått botten där i somras så har vi simmat oss upp över ytan igen och det är match igen inför valåret.

Jag åkte lite tidigare från Visby för att ta mig upp till Övik och gå på Anneli & Johans bröllop. Så mysigt och vackert.

Jag med alla kusiner på pappas sida utanför Stensödens bygdegård.

Norrlandsresan fortsatte med häng på favoritställen som Wästerlunds konditori.

Och en massa härliga gårdsauktioner! Det är detta jag lever för om somrarna. Massor av folk, massor av spännande prylar, massor av spänning och glädje.

Emellanåt tog jag det lite lugnt också. Höga Kusten inbjuder till det.

 

Gav sambon en övernattning på Västerås undervattenshotell Utter Inn i födelsedagspresent!

En riktig hit! Bloggade mer om detta här.

Åkte på en helt magisk resa till Balkan i augusti. Fick uppleva tre länder och ett flertal häftiga städer.

Om den resan bloggade jag här.

Längtar tillbaka till Montenegro!

reunion

 

I september var det dags för återträff med min gymnasieklass från Sandö – 10 år efter studenten! Jag håller rätt bra kontakt med de flesta, jättebra med vissa och inte alls med andra. Men jag tycker verkligen om dem allihop och vi har varit med om så mycket tillsammans. Återträffen blev väldigt lyckad och jag hoppas vi håller i traditionen att ses vart femte år. Ett blogginlägg som jag skrev efter förra återträffen 2012 finns förresten att läsa här.

Åkte med fastighetsnämnden på studieresa till Norrköping och Linköping. Fastnade för detta fina hus när vi besökte Vallastaden i Linköping. Har blivit mer och mer intresserad av arkitekturfrågor och lade under hösten en motion om att Västerås behöver en stadsarkitekt. Har fått en hel del positiva reaktioner och det blir spännande att se vad majoriteten säger om förslaget.

Jag fick äran att vara toastmaster på Josefines disputationsfest i Uppsala. Superkul och helt klart en av årets bästa fester, så härlig stämning hemma hos dem på Uggelsta gård.

Och sen i oktober var det dags för årets happening – Västerås retromarknad! Det blev riktigt intensiva förberedelser i slutfasen men vi grejade allt och lite till!

 

Över 1440 besökare kom! Helt crazy bananas och tokhögt över våra förväntningar. Jag har aldrig fått så mycket positiv respons på något jag gjort i hela mitt liv. Fler bilder och text om detta finns här.

Detta hade aldrig varit möjligt utan detta fantastiska gäng! Heidi, Per, Anna och Ann-Charlott – nästa år gör vi om det och gör det ännu lite bättre!

 

uffeK

I oktober valde vi ny partiledare också. Ulf Kristersson heter han om någon missat. Alltid tyckt att han varit bland Sveriges topp tre trevligaste politiker jag träffat. Uppenbarligen går han hem i stugorna på bred front.

Hösten bestod av väldigt många möten och konferenser, diverse politiska program ska skrivas och jobbas fram, utbildningar ska hållas och arbetsgrupper startas upp. Här en bild från ett av alla möten med regionpolitikerna jag jobbar för dagligen. Stabilt gäng!

Jag och J gick tillsammans med några vänner och kollade på David Batras ”Elefanten i rummet” också. Vi har som mål att gå på fler stand-up-shower under 2018!

Jag har en liten hösttradition att hänga med My och jaga älg uppe i Skalmsjö utanför Bredbyn. Blev inget skjutet  denna gång men jag lärde mig att stycka, alltid något.

 

Hösten blev snabbt mycket mörkare och vi var på den sorgligaste och finaste begravningen någonsin på Ulriksdals slottscafé. Jag insåg hur glad jag är över att J har så fina vänner omkring sig.

Tomaterna mognade långt in i oktober…

 

…och jag hade svårt att hålla tyst i diverse debatter i kommunfullmäktige.

tack

Kom på en överraskande femte plats i provvalet till kommunfullmäktige. En placering som sedan fastställdes på nomineringsstämman i november. Otroligt glad över den fina placeringen. Man är rätt luttrad efter ett antal år i politiken, personval kan vara blodiga och sluta hur som helst. Det är ett nollsummespel hur man än vänder och vrider på det. Tacksam över att det gick rätt smärtfritt denna gång och över chansen att få företräda Moderaterna i Västerås kommande mandatperiod. Jag fortsätter gärna driva bygg- och bostadsfrågor efter bästa förmåga. Slöseriet med skattepengar är fortfarande för stort och styrningen av skolan fungerar inte alls. Det finns kort sagt mycket kvar att göra inom kommunpolitiken.

I november var vi kattvakter åt de här sötnosarna. Egentligen är det nog ingen bra idé att skaffa husdjur med tanke på alla mina ömtåliga vaser och grejer men åh vad hemmet känns mer levande med en katt eller två.

 

I november var det också dags för ytterligare ett tioårs-jubileum, denna gång på Hesselby Slott för föreningen Stures Alumner (en sammanslutning för alla som gått Timbros utbildning Stureakademin).

Jag har suttit i styrelsen i två års tid men under 2017 kände jag att det var dags att lämna den platsen, tiden räcker inte riktigt till. Men det har varit den styrelse med mest positiv energi som jag någonsin varit med i tror jag. Så många otroligt kompetenta och trevliga människor.

Tioårs-jubileet var riktigt lyckat och festen pågick inpå småtimmarna. Att jag fick världens mest rosa rum gjorde inte saken sämre. Klänningen är förresten panikköpt dagen innan på Ursulas här i Västerås – insåg nämligen väldigt sent att jag inte ägde någon högtidsdräkt som passade längre. För 7-8 år sedan när jag var student i Uppsala gick jag på högtidsdräkts-middagar jämt och ständigt men det var ju då det! Några år och kilon senare passade inte dräkterna från gamla fornstora dar.

Och i december blev det jul! Alliansen arrangerade ett megastort julfika på Regionhuset.

Och jag arrangerade traditionsenligt adventsfika hemma hos mig. Dock ”råkade” jag även dra igång en renovering hemma vilket jag inte rekommenderar någon att göra precis före jul pga risk för extremt stresspåslag.

Renoveringen blev i alla fall väldigt fin och här är en tjuvtitt på sovrummet, fler bilder kommer i ett separat inlägg senare.

newyear

Och i söndags firade jag och J in det nya året hos vänner i Vasastan.
Klart slut och gott nytt 2018!

Årsresumé 2017 del ett

Traditionsenligt ska det skrivas en sammanfattning av året med tillhörande bilder. För att inte göra detta till världens längsta inlägg delar jag upp det i två delar. Här kommer januari-juni:

Första bilden jag hittade från 2018 i min mobiltelefon var detta pussel (som jag tror var en julklapp från sambon). Symboliskt passar det ganska bra – mitt liv är ett evigt pusslande för att få alla bitar att passa ihop, ibland undrar jag om jag tappat både en och två bitar – men till slut brukar det bli riktigt fint ändå.

I januari bjöd jag tre av mina närmaste vänner på ”Halv åtta hos mig”, något som genomfördes med största seriositet och där alla fick sätta poäng. Insåg hur roligt det är att laga trerätters och förstår inte varför jag inte gör det oftare. I januari 2018 ska vi äntligen kora vinnaren i vår lilla tävling då den fjärde och sista middagen äger rum.

I februari åkte jag på Antikmässan som traditionen bjuder och föreningen ”Västerås retro” bildades. Tillsammans med Anna, Heidi, Per och Ann-Charlott började vi på allvar planera för årets stora event: Västerås retromarknad. Många möten hemma hos varandra blev det och det ledde till nya fina vänskaper.

KONTOR

Jag gästade instagramkontot @hemmahosretrofolk under en vecka och tog cirka sjuttio miljarder bilder på mitt hem.

Kompletterade min samling med stort S – Rörstrands Polaris. Och jag fick kontakt med dottern till formgivaren av dessa fantastiska skapelser via sociala medier – så himla roligt.

Gav mig in i debatten om könsseparata badtider (gillas icke) och blev citerad av Sakine. Är lite kär i Sakine som verkligen har lyft VLT:s ledarsida. Själv skrev jag en hel drös gästledare för Norrköpings Tidningar även detta år. Bland annat om äganderätt (här), brutna löften (här), gårdförsäljning (här), sjukvård (här) och arbetsmarknadspolitik (här). Att regelbundet få skriva om rikspolitik på en av Sveriges bästa ledarsidor känns fortfarande väldigt roligt och hedrande.

I mars åkte jag och J tillbaka till mina drömmars stad – Beijing. Eller Peking om man så vill.

När vi klev av planet var det morgon. Vi hade inte sovit mycket, men nog vaknar man till i Pekings galna trafik. Vår taxichaufför hade inga problem med att göra u-svängar på motorvägen eller med signalhornets hjälp få alla fotgängare att flytta sig ur vägen.

peking2

Hotellet vi bokat låg i Sanlitun. När jag bodde här 2007 var det här man hängde om kvällarna. Barer, restauranger och nattklubbar i mängder. Tio år senare var mycket av det borta. Shooters, min favoritbar back in the days, sågs inte till. Yashow market var ersatt av en stor galleria. Områdets mysiga karaktär hade förvandlats till något mer opersonligt. Jag var inte förvånad. Hastigheten i Peking ombyggnation har varit brutal.

Vårt hotell var härligt galet inrett. Helt nytt och med mycket färger och mönster. En rund säng med stor takspegel, duschkabin mitt i rummet och utsikt mot SOHO-komplexen. Vi trivdes.

Efter att ha checkat in tog vi en taxi till min gamla skola. Den finns inte heller kvar. Trist, det var en riktigt bra språkkurs jag gick där. Lärde mig kinesiska men framför allt lärde jag mig att bo i ett annat land, möta en helt annan kultur och fick vänner från alla världens hörn. Det var en av de bästa terminerna i mitt liv.

peking2007

Jetlagen gjorde väl sitt till. När jag stod där och såg längs gatan där min skola låg, var det med tomhet i blicken. Gatan var som jag minns den, lite ruffig med livligt gatuliv. En blandning av grönsaksförsäljare, cykelreparatörer, kortspelande äldre herrar och osande gatumatstånd. Allt var som förut men jag var tio år äldre. Och vid min sida fanns min J, men inte mina gamla skolkamrater Nat, Arianna, Luisa, Derk, Layroy och alla de andra.

Vi tog en promenad i området. Körsbärsträden blommade för fullt. Det var varmt och kvavt i luften.

kinamat.JPG

Till min stora glädje fanns ett av mina gamla lunchställen kvar. En enkel restaurang men med oh så god kinesisk mat. Och billigt. Vi beställde in tre olika rätter. Att något så enkelt som tomat och ägg kan vara så gott? Rätt tillagat och rätt kryddat så lyckas kineserna verkligen koka soppa på en spik.

Peking är en enormt stor stad. Det tar tid att ta sig mellan stadsdelarna och det finns oerhört mycket att se och göra. Har man ett begränsat antal dagar gäller det att prioritera. J hade inte besökt Förbjudna Staden så det blev en halvdag där. Himmelska fridens torg är mäktig och ett måste tycker jag. Att gå in i Förbjudna Staden är kanske inte ett lika stort måste. Kan nog sträcka mig så långt som att jag tycker att det är den mest överskattade sevärdheten.

Vi åt Pekinganka en kväll och det är verkligen inte överskattat.

Och vi vandrade på Kinesiska muren i värmen. Jag har ju sett den förut men den tål att ses igen. Förra gången, år 2007, var jag dessutom dödsbakis när jag gick här, rekommenderas ej.

En glad kille som gillar att åka tåg. Vi åkte tåg mellan Peking och Shanghai. Betydligt bekvämare och snabbare än våra svenska tåg.

Shanghai var amazing. Hade aldrig varit där men åker gärna dit igen.

Shanghai är lite mer modernt, lite mer städat och lite mer internationellt än Peking. Vill man uppleva kinesisk historia och kultur och sevärdheter, då är Peking oslagbart. Vill man ha mer New York-känsla vad gäller mat/shopping/uteliv, då är Shanghai mer passande. Vi kombinerade båda på denna resa vilket ju dessutom gör att man får uppleva kontrasterna mellan städerna.

Men det jag minns bäst från Shanghai var ändå den här brunchen på Hyatt on the Bund. Alltså LIVETS brunch?!? Obegränsat med hummer, obegränsat med champagne, massor av läckra rätter som lagades på beställning. Supertrevlig personal, magisk utsikt över Shanghai… åker ni hit måste ni boka detta. Det är värt varenda yuan. Jag lovar. Lovar. Vi åt och drack i tre timmar och sedan levde vi lyckliga resten av året. Typ.

Tillbaka i Sverige och tråkiga besked. I april gick min farmor bort. Det blir som så ofta extra tydligt nu när det varit jul och släkten samlas men hon är inte längre med.
Nu är alla mina fyra mor- och farföräldrar borta. Det känns ledsamt, men jag är djupt tacksam att jag fick lära känna dem och har ljusa minnen av allihop.

En positiv sak med att samla släkten och prata gamla minnen är att gamla fotoalbum plockas fram. Denna bild på pappa (längst till vänster) med syskon är ju bara för skön. Sörjer att jag inte fick uppleva 70-talet (jag vet att många som de facto upplevde 70-talet inte förstår mig i detta). 

Vi gick visst på dop också, tre stycken tror jag det blev totalt under året. Tre dop, två begravningar och ett bröllop om jag minns rätt. Mycket glädje och en del sorg. Som livet ska vara.

Framåt maj-juni är det samma visa varje år – budgettider. En budget för regionen jobbas fram och det blir alltid intensiva dagar innan presskonferens och sedan budgetdebatt. Men vi fixade det i år också, tillsammans med grymma Allianskollegor.

I juni stängde Västerås enda antikvariat – Leanders. Och under tre dagar fick man gå dit och plocka på sig hur många böcker man ville – alldeles gratis. För två bokälskare som mig och J var detta rena julafton. Var där i flera timmar och rotade fram en massa godbitar. Det var så roligt och sorgligt på samma gång. Så många fantastiska verk som inte är värt någonting i pengar längre.

Jag åkte till Ö-vik och firade mina kusiner på en och samma dag. Först Annelis möhippa…

…och sen Sandras födelsedag. Mina kusiner är bäst!

Min födelsedag firade jag på jobbet genom att äta kladdkaka med kollegorna. Älskar det här gänget! Nästa år fyller jag 30 och då blir det stort kalas. Kanske till och med två.

 

Firade midsommar i Uppsala med goda vänner. Och med J. Han är fortfarande roligast, snyggast och snällast!

Våra vänner i Uppsala har lite högre ambitioner vad gäller odlingar än vad vi hade i år…

Men för att var första sommaren är jag nöjd med vår skörd, fick en hel del kryddor och till sist även en massa tomater.

 

uppsatsen

Sist men absolut inte minst så hände detta i juni 2017 – JAG BLEV KLAR MED C-UPPSATSEN I STATSVETENSKAP!!! Under hela våren åkte jag fram och tillbaka till Eskilstuna för att göra en intervjustudie om New public management, jag läste allt jag kunde hitta i ämnet och skrev, skrev, skrev. Detta samtidigt som jag jobbade heltid och jonglerade mina fyra styrelseuppdrag + gästledarskrivandet… herrejesus vad intensiv våren var på det sättet, men jag fixade det! När jag väl sätter mig och skriver är jag tämligen effektiv får väl sägas. Uppsatsen fick omdömet ”en oslipad diamant” av examinatorn och jag är mer än nöjd med mig själv. Tre terminers heltidsstudier vid sidan av heltidsjobb är nu över och jag kan äntligen titulera mig statsvetare. Hurra! 

Ja, puh, det var del ett. Imorgon ska jag berätta vad som hände under andra halvan av året. Till dess – gott nytt år!

En bättre helg

Fotboll, mat och kvalitativt häng på Timbro, blir en helg bättre än så? Tveksamt.

I fredags hade J lyckats fixa fribiljetter till Sverige-Italien på Friends och det tackar man ju inte nej till. Grymt bra tryck på matchen och dessutom seger för Sverige. Sprang lite oväntat på två gamla klasskamrater i pausen också.

Innan matchen åt vi middag på Café Facile i Vasastan. En liten fransk bistro som jag velat gå till i evigheter och nu blev det äntligen av. Jag åt svamptortellini och ankbröst och det var väldigt, väldigt gott. Går gärna dit igen! 

Mmm, anka. 

Min fina J!

På lördagen åkte jag in till Stockholm igen för att gå på Stures alumners nordiska konferens på Timbro. Varje år träffar Stureakademins alumner våra norska och finska motsvarigheter från Civita och Magma. Ifjol var vi i Oslo vilket gav mersmak. Ett starkt nordiskt samarbete i framtiden förutsätter personliga kontakter. Bland de som träffades i helgen kan man nästan utgå från att flera kommer såsmåningom ha ledande positioner inom politik, näringsliv och akademi. 

Under dagen fick vi lyssna till en rad riktigt bra talare. Bland annat fd försvarsminister Karin Enström som talade om Nato, och Migrationsverkets kommunikationsdirektör berättade om vad som egentligen hände under flyktingkrisen 2015 och vad som hänt sedan dess. Fick även lyssna till en tidigare statssekreterare som talade om hur regeringen Reinfeldt hanterade situationen. Det var ett av de bästa föredragen jag hört på länge. Så många pusselbitar som föll på plats. Migrationsfrågorna har varit så skarpladdade sedan många år och är det fortfarande. Att förstå varför regeringen och de olika partierna agerade som de gjorde då och agerar som de gör nu är inte helt enkelt. Det kräver, som sades, nästan en psykolog för att förstå. Men i lördags kom jag en bra bit på vägen i alla fall. Och fick massor av inspiration till kommande texter. 

På kvällen var det middag och mingel med alla trevliga personer från Norge och Finland. Allt som allt en toppenbra ordnad konferens och väl värd att lägga hela sin lördag på!

Retro-räddningstjänsten rycker ut!

Idag var jag och J på Återbruket och slängde en massa skräp. Igår krattade vi löv halva dagen och röjde upp runt radhuslängorna tillsammans med grannarna. Skönt att städa upp inför vintern. I alla fall, när vi nästan hade tömt allt skräp från bilen på Återbruket ser jag en kvinna på väg mot en container med en rottingsoffa. Störtar fram och frågar så vänligt och icke-desperat jag förmår om jag möjligen kan få ta soffan om hon ändå ska kasta den?
– Självklart. Det är inget fel på den, det är bara det att vi aldrig använder den, svarar hon.

Jag jublade, det gjorde inte J. Han var så lättad över att vi blivit av med en massa bråte och så får han istället hjälpa mig att baxa hem en soffa. Men jag tror han kommer uppskatta den så småningom. Rottingmöbler har ju blivit sjukt trendigt dessutom. Soffor likt denna säljs inte billigt.

Förutom att jag är glad över själva soffan är jag glad över att ha lyckats rädda en fullt fungerande möbel från att förstöras. Jag blir galen på alla dessa människor som åker till Återbruket och kastar hur fina saker som helst. Bara under den korta stund jag var där idag såg jag hur en servis gick i kras, och när jag tittade ner i den containern låg där Vereco-glas och krukor som jag inte hade tackat nej till. Sorgligt och skamligt är vad det är! Och visst, jag kan köpa att alla inte har kunskap om vilka prylar som faktiskt har ett ekonomiskt värde MEN – på återbruken i Västerås har Vafab gjort ett riktigt bra jobb med att skylta tydligt vart man kan lämna sådant som man vill skänka till second hand. Alltså hela, fullt fungerande prylar. Det tar väl cirka en minut extra att köra ner bilen till den bod där man lämnar dessa prylar istället för att dumpa dem i skräp-containrarna. Det är inte svårt! Jag är absolut inte perfekt själv när det gäller att leva miljövänligt men blir ändå frustrerad över folks beteende.

Det var som någon skrev på Facebook, man borde börja åka till Återbruket regelbundet med en fällstol, en fikakorg, en reflexväst med texten ”retro-räddningstjänsten” och sätta sig på vakt, redo att rycka ut om man ser någon som försöker slänga något fint teakbord eller en kartong Gefleporslin.

rottingsoffa.jpg

Välkommen hem, soffan! Jag är glad att vi fann varandra, där bland containrarna.

Västerås Retromarknad 2017

Jag har haft så galet mycket att göra på sista tiden att jag inte hunnit blogga om höstens – hitills – roligaste händelse, nämligen Västerås Retromarknad. Två veckor har gått och jag har nog aldrig fått så mycket positiv respons på något jag gjort i hela mitt liv som under dessa veckor. Från alla möjliga håll!

Ett år efter att idén kläcktes blev evenemanget verklighet på Växhuset. Under det året har vi planerat, fixat, funderat, samlat och grejat för att ordna det evenemang vi själva saknat i Västerås.

Och vilken dundersuccé det blev! Visst trodde vi att det skulle finnas ett intresse för detta, men inte såååå stort som det blev. 1440 besökare räknade vi in till slut! 1440! På vårt första arrangemang någonsin. Mer än vi kunnat drömma om alltså.

Dagen innan höll vi på att tejpa upp montrar, mäta, bära, släpa, städa och fixa i timme efter timme.

Tidigt på morgonen, Dagen D, drog jag på mig min nyaste retroklänning. Sydd i gammalt tyg. Syns man inte så finns man inte!

Jag försökte hinna fotografera så många montrar som möjligt under uppackningen på morgonen, här vår säljare Margaretas fina monter uppbyggd av stringhyllor.

Glada Veronica hade en massa fina saker, främst sådant att ha på sig, och av henne hann jag köpa ett par snygga skor precis innan stängning.

Vi hade säljare från flera olika städer, här är Uppsala Antik & Vintage som dukade upp en massa härligt porslin bland annat.

Fridas Finaste från Kungsör hade också en av de finaste skyltningarna tycker jag.

 

10.30, en halvtimme innan öppning, var det kanske 12 personer som huttrade utanför. Då blev jag lite pessimistisk. Men när vi öppnade hade kön växt enormt och slingrade sig nästan runt hela Växhuset!

dsc_6734-410166146.jpg

…och efter en stund såg det ut så här i en av våra två salar. Galet mycket folk.

Ett flertal besökare hade verkligen klätt upp sig och anammat stilen. Här två riktigt tjusiga som jag bara var tvungen att fota.

 

Retromorsan var såklart på plats – men lyckades bara delvis hamna på bild…

 

Säljaren Stefan hade tagit med sig en hel del jättesnygga möbler vilket var roligt. Och sålde bra gjorde de också!

 

Fröken Pralin dukade upp en riktigt härlig avdelning fylld av vintageklänningar.

Tillsammans med Linda ”Good old vintage” och Liv ”Vintagesamlingen” bildade de ett litet kluster av vintageklädmontrar. Vi hade ställt i ordning flera provhytter också vilket jag tror uppskattades.

Linda i full färd med att ta betalt.

Det fanns såå mycket fina kläder!

Returbolaget hade flera montrar med snygga saker.

Mycket porslin fanns det för den som ville komplettera sina samlingar.

Gavel25 hade tagit med sig flera golvlampor som gick åt i rasande fart.

Min medarrangör Heidi var som alltid glad och piffig!

Här en bild från Ting Retros monter, alltid kul med besök från Dalarna.

Föreläsningar hade vi också! Tre stycken, här Jenny Hultin som föreläste om tysk keramik. Även Lata Pigan föreläste, om vintagekläder, och Benny Movarp om Gefleporslin. Alla tre gjorde det strålande bra och informativt för oss som älskar att nörda ner oss i dessa ämnen! Föreläsningarna hölls i Växhusets café och var det något denna dag som gick lite mindre bra så var det väl att caféet blev lite stimmigt och ljudet från första föreläsningen inte helt hundra. Något vi tar med oss till en eventuell uppföljare 🙂

 

 

 

HÄR är det fantastiska gänget som gjorde allt detta möjligt! Jag, Heidi, Per, Anna och Ann-Charlott. Love you! Ni är helt enkelt bäst och roligast och härligast och jobbar hårdast! Är så glad att jag fått jobba med just er.

 

 

 

 

Sist men inte minst, en liten titt på vad jag själv köpte. Jag hann knappt handla eftersom det var fullt ös hela dagen, men sista timmen blev det lugnare och jag hann springa runt och köpa skorna, två blommiga örngott, en bok om Gefleporslin, två klänningar och en kappa (visar dem vid annat tillfälle) samt komplettera två samlingar. Dels Guldi-skedarna och dels två Gefle-assietter i dekoren ”Gefle 100”.

Så för att sammanfatta: jag är toknöjd med hur utfallet blev och fortfarande överväldigad och enormt glad över att intresset för retro är så stort i Västerås. Det här hoppas jag vi gör om!