Årsresumé 2017 del ett

Traditionsenligt ska det skrivas en sammanfattning av året med tillhörande bilder. För att inte göra detta till världens längsta inlägg delar jag upp det i två delar. Här kommer januari-juni:

Första bilden jag hittade från 2018 i min mobiltelefon var detta pussel (som jag tror var en julklapp från sambon). Symboliskt passar det ganska bra – mitt liv är ett evigt pusslande för att få alla bitar att passa ihop, ibland undrar jag om jag tappat både en och två bitar – men till slut brukar det bli riktigt fint ändå.

I januari bjöd jag tre av mina närmaste vänner på ”Halv åtta hos mig”, något som genomfördes med största seriositet och där alla fick sätta poäng. Insåg hur roligt det är att laga trerätters och förstår inte varför jag inte gör det oftare. I januari 2018 ska vi äntligen kora vinnaren i vår lilla tävling då den fjärde och sista middagen äger rum.

I februari åkte jag på Antikmässan som traditionen bjuder och föreningen ”Västerås retro” bildades. Tillsammans med Anna, Heidi, Per och Ann-Charlott började vi på allvar planera för årets stora event: Västerås retromarknad. Många möten hemma hos varandra blev det och det ledde till nya fina vänskaper.

KONTOR

Jag gästade instagramkontot @hemmahosretrofolk under en vecka och tog cirka sjuttio miljarder bilder på mitt hem.

Kompletterade min samling med stort S – Rörstrands Polaris. Och jag fick kontakt med dottern till formgivaren av dessa fantastiska skapelser via sociala medier – så himla roligt.

Gav mig in i debatten om könsseparata badtider (gillas icke) och blev citerad av Sakine. Är lite kär i Sakine som verkligen har lyft VLT:s ledarsida. Själv skrev jag en hel drös gästledare för Norrköpings Tidningar även detta år. Bland annat om äganderätt (här), brutna löften (här), gårdförsäljning (här), sjukvård (här) och arbetsmarknadspolitik (här). Att regelbundet få skriva om rikspolitik på en av Sveriges bästa ledarsidor känns fortfarande väldigt roligt och hedrande.

I mars åkte jag och J tillbaka till mina drömmars stad – Beijing. Eller Peking om man så vill.

När vi klev av planet var det morgon. Vi hade inte sovit mycket, men nog vaknar man till i Pekings galna trafik. Vår taxichaufför hade inga problem med att göra u-svängar på motorvägen eller med signalhornets hjälp få alla fotgängare att flytta sig ur vägen.

peking2

Hotellet vi bokat låg i Sanlitun. När jag bodde här 2007 var det här man hängde om kvällarna. Barer, restauranger och nattklubbar i mängder. Tio år senare var mycket av det borta. Shooters, min favoritbar back in the days, sågs inte till. Yashow market var ersatt av en stor galleria. Områdets mysiga karaktär hade förvandlats till något mer opersonligt. Jag var inte förvånad. Hastigheten i Peking ombyggnation har varit brutal.

Vårt hotell var härligt galet inrett. Helt nytt och med mycket färger och mönster. En rund säng med stor takspegel, duschkabin mitt i rummet och utsikt mot SOHO-komplexen. Vi trivdes.

Efter att ha checkat in tog vi en taxi till min gamla skola. Den finns inte heller kvar. Trist, det var en riktigt bra språkkurs jag gick där. Lärde mig kinesiska men framför allt lärde jag mig att bo i ett annat land, möta en helt annan kultur och fick vänner från alla världens hörn. Det var en av de bästa terminerna i mitt liv.

peking2007

Jetlagen gjorde väl sitt till. När jag stod där och såg längs gatan där min skola låg, var det med tomhet i blicken. Gatan var som jag minns den, lite ruffig med livligt gatuliv. En blandning av grönsaksförsäljare, cykelreparatörer, kortspelande äldre herrar och osande gatumatstånd. Allt var som förut men jag var tio år äldre. Och vid min sida fanns min J, men inte mina gamla skolkamrater Nat, Arianna, Luisa, Derk, Layroy och alla de andra.

Vi tog en promenad i området. Körsbärsträden blommade för fullt. Det var varmt och kvavt i luften.

kinamat.JPG

Till min stora glädje fanns ett av mina gamla lunchställen kvar. En enkel restaurang men med oh så god kinesisk mat. Och billigt. Vi beställde in tre olika rätter. Att något så enkelt som tomat och ägg kan vara så gott? Rätt tillagat och rätt kryddat så lyckas kineserna verkligen koka soppa på en spik.

Peking är en enormt stor stad. Det tar tid att ta sig mellan stadsdelarna och det finns oerhört mycket att se och göra. Har man ett begränsat antal dagar gäller det att prioritera. J hade inte besökt Förbjudna Staden så det blev en halvdag där. Himmelska fridens torg är mäktig och ett måste tycker jag. Att gå in i Förbjudna Staden är kanske inte ett lika stort måste. Kan nog sträcka mig så långt som att jag tycker att det är den mest överskattade sevärdheten.

Vi åt Pekinganka en kväll och det är verkligen inte överskattat.

Och vi vandrade på Kinesiska muren i värmen. Jag har ju sett den förut men den tål att ses igen. Förra gången, år 2007, var jag dessutom dödsbakis när jag gick här, rekommenderas ej.

En glad kille som gillar att åka tåg. Vi åkte tåg mellan Peking och Shanghai. Betydligt bekvämare och snabbare än våra svenska tåg.

Shanghai var amazing. Hade aldrig varit där men åker gärna dit igen.

Shanghai är lite mer modernt, lite mer städat och lite mer internationellt än Peking. Vill man uppleva kinesisk historia och kultur och sevärdheter, då är Peking oslagbart. Vill man ha mer New York-känsla vad gäller mat/shopping/uteliv, då är Shanghai mer passande. Vi kombinerade båda på denna resa vilket ju dessutom gör att man får uppleva kontrasterna mellan städerna.

Men det jag minns bäst från Shanghai var ändå den här brunchen på Hyatt on the Bund. Alltså LIVETS brunch?!? Obegränsat med hummer, obegränsat med champagne, massor av läckra rätter som lagades på beställning. Supertrevlig personal, magisk utsikt över Shanghai… åker ni hit måste ni boka detta. Det är värt varenda yuan. Jag lovar. Lovar. Vi åt och drack i tre timmar och sedan levde vi lyckliga resten av året. Typ.

Tillbaka i Sverige och tråkiga besked. I april gick min farmor bort. Det blir som så ofta extra tydligt nu när det varit jul och släkten samlas men hon är inte längre med.
Nu är alla mina fyra mor- och farföräldrar borta. Det känns ledsamt, men jag är djupt tacksam att jag fick lära känna dem och har ljusa minnen av allihop.

En positiv sak med att samla släkten och prata gamla minnen är att gamla fotoalbum plockas fram. Denna bild på pappa (längst till vänster) med syskon är ju bara för skön. Sörjer att jag inte fick uppleva 70-talet (jag vet att många som de facto upplevde 70-talet inte förstår mig i detta). 

Vi gick visst på dop också, tre stycken tror jag det blev totalt under året. Tre dop, två begravningar och ett bröllop om jag minns rätt. Mycket glädje och en del sorg. Som livet ska vara.

Framåt maj-juni är det samma visa varje år – budgettider. En budget för regionen jobbas fram och det blir alltid intensiva dagar innan presskonferens och sedan budgetdebatt. Men vi fixade det i år också, tillsammans med grymma Allianskollegor.

I juni stängde Västerås enda antikvariat – Leanders. Och under tre dagar fick man gå dit och plocka på sig hur många böcker man ville – alldeles gratis. För två bokälskare som mig och J var detta rena julafton. Var där i flera timmar och rotade fram en massa godbitar. Det var så roligt och sorgligt på samma gång. Så många fantastiska verk som inte är värt någonting i pengar längre.

Jag åkte till Ö-vik och firade mina kusiner på en och samma dag. Först Annelis möhippa…

…och sen Sandras födelsedag. Mina kusiner är bäst!

Min födelsedag firade jag på jobbet genom att äta kladdkaka med kollegorna. Älskar det här gänget! Nästa år fyller jag 30 och då blir det stort kalas. Kanske till och med två.

 

Firade midsommar i Uppsala med goda vänner. Och med J. Han är fortfarande roligast, snyggast och snällast!

Våra vänner i Uppsala har lite högre ambitioner vad gäller odlingar än vad vi hade i år…

Men för att var första sommaren är jag nöjd med vår skörd, fick en hel del kryddor och till sist även en massa tomater.

 

uppsatsen

Sist men absolut inte minst så hände detta i juni 2017 – JAG BLEV KLAR MED C-UPPSATSEN I STATSVETENSKAP!!! Under hela våren åkte jag fram och tillbaka till Eskilstuna för att göra en intervjustudie om New public management, jag läste allt jag kunde hitta i ämnet och skrev, skrev, skrev. Detta samtidigt som jag jobbade heltid och jonglerade mina fyra styrelseuppdrag + gästledarskrivandet… herrejesus vad intensiv våren var på det sättet, men jag fixade det! När jag väl sätter mig och skriver är jag tämligen effektiv får väl sägas. Uppsatsen fick omdömet ”en oslipad diamant” av examinatorn och jag är mer än nöjd med mig själv. Tre terminers heltidsstudier vid sidan av heltidsjobb är nu över och jag kan äntligen titulera mig statsvetare. Hurra! 

Ja, puh, det var del ett. Imorgon ska jag berätta vad som hände under andra halvan av året. Till dess – gott nytt år!

Annonser