Gå upp tidigare. Lägg dig senare.

De kommande tre veckorna blir årets mest intensiva för min del med valarbete från morgon till kväll. Det har rullat på med dörrknackning och annat sedan en månad tillbaka, men nu har det verkliga startskottet i Västerås gått då partierna tillåts affischera, valstugorna öppnar, journalisterna har vaknat och mailkorgen plingar konstant.

Kämpar med en envis förkylning men det är bara att bita ihop, jag gör detta delvis för att det är roligt men också till stor del därför att det är viktigt. För att jag någonstans känner att det inte är ett alternativ att inte engagera sig. För att jag inte känner att det är OK att titta på när partier med kassa värderingar och konstiga prioriteringar tar makten. På valvakan den 14 september vill jag kunna säga till mig själv – Eleonore, du gjorde ditt bästa. Du ansträngde dig så mycket du förmådde.

På sätt och vis är det svårt att veta hur mycket av ens enskilda insatser som ger resultat. Inatt var jag ute och affischerade i Västerås city, i förmiddags släpade vi tunga affischställ vid rondeller. För två veckor sedan skrev jag en debattartikel i VLT om hur Västerås kan bli en grönare stad. Jag har knackat på hos folk som varit osäkra på hur de ska rösta. Blir resultatet av detta fler moderata röster? Det visar sig. Men det räcker med att någon säger ”jo, jag har nog tänkt rösta på er” för att jag ska tycka det är värt att gå upp tidigare och lägga sig senare, i sann Thatcher-anda.

Dessutom är jag kandidat till Västerås kommunfullmäktige och riksdagen. Därför har jag lagt upp en liten valsida, ”Kryssa Eleonore” där du kan läsa mer om vilka frågor jag tycker är viktiga. Mitt huvudfokus är kommunfullmäktige, jag gillar att engagera mig lokalt och gör Moderaterna ett bra val finns det chans att jag blir invald.

Sommarfynd

Dags att rapportera lite från sommarens fyndjakt. Under semestern blev det två gårdsauktioner. En uppe i Flärke, norr om Gideå. Det var i varmaste laget. Tur att auktionsroparen var pigg och rapp och underhållande. Och för att citera en äldre farbror som satt i skuggan, ”jag bryr mig inte om hur det går på auktionen, jag är här för att titta på fölk”.

Dessa nitgalgar nedan var det enda jag ropade in. Var sugen på den gula lampan på bilden ovan, men även jag har ibland gränser (för hur mycket pengar som är rimligt att lägga på en lampa).

Den andra auktionen ägde rum i Ullånger, även denna dag var det galet varmt och för första gången i mitt liv blev jag riktigt less på en auktion. Så efter att jag ropat in en lampa och min kusin ropat in en släde (!) åkte vi hemåt.

Sneglade på Picknick-fatet också, men det var det fler som gjorde…

Kom alltså hem med denna snygga saxlampa från 60-talet. Hörde att någon som stod ganska långt bakom mig bjöd emot, och jag är säker på att det var en uppköpare – inbillar mig att man kan höra sånt på rösten, de hetsar sällan upp sig utan håller sig kalla. Jag tycker tvärtom halva charmen med auktioner är att vråla upphetsat.

Bilderna ovan är tagna från min fars barndomshem. Hjälpte till att rensa ut en massa saker och lyckades även norpa åt mig några godbitar, se bilden nedan. Men allra helst hade jag velat ta med mig tapeterna som satt på väggarna…

En Aarikka-plåtburk, två Safari-assietter (hurra, första porslinet jag äger med dekor av Helmer Ringström), en telefonhylla, några äggkoppar och så en tokfin servis som heter Superior, från Rörstrand. Kanna, sockerskål och massor av fat men inga koppar! Ser någon en sådan kopp till salu någonstans i landet får ni hemskt gärna höra av er.

Kunde inte heller låta bli att köpa ytterligare en Snapphane-grill. Denna gång en rosa.

Har också hunnit med att besöka Silvergruvans antik i Sala (bilden ovan) och Bacchus antik i Stockholm (en mycket bra affär om man vill dregla över finporslin).

Men det bästa ”fyndet” denna sommar – det blev ändå mitt efterlängtade körkort! Det krävdes en hel del svett och tårar innan jag till slut fixade det. Och jag är evigt tacksam Tomas och Maria som hjälpt mig övningsköra. Nu kan jag (efter att jag sparat ihop till ett vrålåk vill säga) bränna iväg och leta retroprylar på avlägset belägna platser. Känns smått fantastiskt!

Retro och lite till i Wien

Jag har varit i Wien och det var underbart men kort. Blev ganska förälskad i staden och inser att det fanns mycket mer att se och göra än jag hann med, så en returresa känns given. Någon gång.

Jag bodde på Hotell Cristall och det bästa var att de serverade hemgjorda pannkakor till frukosten. Rent var det också och låg nära tunnelbanan. Lite lyhört kanske men om man som jag är halvdöv spelar ju sådant mindre roll.

Jag lyckades även hitta en tvättäkta retrobutik. Skulle egentligen till en italiensk restaurang men gick lite fel och det är ju oftast då man gör de bästa upptäckterna 🙂
Butiken var riktigt snyggt inredd och priserna ungefär som i svenska retrobutiker. Tyvärr verkade inte personalen superkunniga på grejerna de sålde, frågade lite om ursprung på några vaser men fick bara gissningar till svar. Så det blev inget köp, men kul att retrotrenden finns även här. Butiken låg på Siebensterngasse.

I en galleria som hette Gemgross (liknade Åhléns) fanns en del nyproducerade inredningsdetaljer i retrostil. Handlade inget sådant, men däremot blev det en del nya träningskläder och skor, de hade en stor sportbutik på ett våningsplan och det var rejäl rea överallt.

Besökte även Sigmund Freud-museet vilket var helt okej, inget man måste se om man inte är ett stort Freud-fan kanske men trevligt. Mitt emot fanns även en second hand-butik som jag snokade runt i.

Annars var nog mina bästa fynd alla goda Gspritzers som intogs. Wien kryllar av tokfina caféer. Besökte bland annat Cafe Central och åt en riktigt god Sachertårta. Atmosfären är fantastisk, att det sedan var stamhak för ett gäng kommunistledare för hundra år sedan fick jag försöka förtränga. Bra restauranger fanns det också förstås, hann äta både god schnitzel och gulasch. Fast det mest legendariska schnitzelstället, Figlmuller, där man får gigantiska portioner, var tyvärr fullbokat 😦 Får bli nästa gång.

Som den politiknörd jag är var jag ju tvungen att beskåda det österrikiska parlamentet. Mäktigt som tusan. Man behöver inte åka till Grekland, i denna väldiga byggnad ryms gudastatyer och pelare så det räcker och blir över. Rekommenderar den guidade rundturen, väldigt kunnig guide som enkelt svarade på frågor om allt ifrån debattklimatet i plenum till Habsburgarnas relation till ryssarna genom historien.

För mig som verkligen uppskattar klassisk arkitektur var det underbart att flanera i Wien och betrakta alla vackra byggnader. Antalet fula hus i stadskärnan var högst begränsat.

Sista kvällen var jag inbjuden på 30-årshemmafest. Var enda icke-socialdemokraten av gästerna men det var mkt trevligt ändå att dricka champagne och Gspritzer och äta paj och Stinas hembakade tårta på en balkong och lyssna på 90-talsmusik. Ja det var en fin kväll och en fin avslutning på en toppenresa. Rekommenderar Wien till alla som längtar till en typisk ”vuxenstad” med fokus på kultur, arkitektur, mat och vin.

Wien är även ett bra resmål om man gillar ordning och reda. Hittade denna text i en guidebok och tror den stämmer rätt bra.