Någon gång i juni tänkte jag att det kunde vara kul att ha något roligt att se fram emot under en grå månad som november. Så jag bokade biljetter till ”Utvandrarna” på Dramaten då jag är ett stort fan av både böckerna och Troells filmer. Böckerna brukar jag läsa om i stort sett varje år, så mycket gillar jag dem. Förväntningarna var därför maximala på teaterversionen regisserad av Mats Ek.
Scenografin till att börja med, var genialisk. Minimalt med rekvisita på själva scenen så som några trälådor, medan kulisserna var moderna skärmar som effektfullt illustrerade bränder, djur och havsvågor. Skådespelarna dansade mycket och visade prov på akrobatik och vighet. Rörelsemomenten förstärkte berättelsen.
Rolf Lassgård levererade som Karl Oskar. Möjligen tycker jag han framstod som aningens mer mansgrisig än jag upplevde honom i böckerna.
Kristina Törnqvist som spelade Ulrika var bra, men efter att Monica Zetterlund gjorde en så förbaskat briljant Ulrika i filmerna är det svårt att se någon annan i den rollen. Men allra mest imponerade nog Christoffer Svensson i rollen som Robert. Vilken spänstig och dansant karl! Gestaltar Roberts sökande efter frihet så att man känner det inpå bara kroppen.
Det måste vara en tacksam berättelse att ta sig an, i synnerhet i dessa invandringsdebatt-tider, samtidigt som den har berättats förr. Men nog lyckas Mats Ek göra den till sin egen. För mig är språket är en anledning till att jag älskar böckerna så mycket. Den knarriga småländskan ger hela historien så mycket mer karaktär. I filmatiseringen lyckas de få till dialekten väldigt bra, men på Dramaten är den helt slopad. ”Vi sysslar med gestaltning, inte med härmning” sa Mats Ek i en intervju apropå att många skådespelare är betydligt äldre än deras rollkaraktärer. Och visst, sådan är teatern. Men med tanke på att de framför föreställningen med betoning på en del komik skulle den inte ta skada av lite försök till dialekt, tycker jag. ”Hu bre ä osseanen?” låter mer genuint än ”Hur bred är Oceanen?”.
Sammantaget var det en väldigt fin teaterupplevelse. Gå och se den om ni kan. Och läs alla fyra böckerna och se filmerna, för bövelen, om ni inte gjort det 🙂
Eleonore Lundkvist 