Ögonblicket då jag blir till en jägare

I dag öppnade Läkarmissionen en ny second hand-butik i Bro, i samma hus som Willys. Eftersom min karl bor i Bro hänger jag där en del, men loppisutbudet brukar vara skralt. Därför blev jag mycket förväntansfull när jag fick veta att de skulle öppna ett nytt ställe. För mig – nya jaktmarker, nya fyndchanser.

  
Jag stod 3:a i kön vid invigningen. Under invigningstalet kände jag adrenalinet, trampade med fötterna och gjorde mig beredd att skanna av hyllorna med min falkblick så fort de släppte in den stora flocken med kunder som samlats vid ingången. När en loppis öppnar och jag vädrar fynd så går jag in i en bubbla, blir en jägare där bytet inte är av kött och blod utan keramik och porslin. Eller teak. 

 
Jag lade bara vantarna på en sak men den saken är jag väldigt nöjd med – en orange emaljkastrull från Cathrineholm med Lotusdekor. Med tanke på det fina skicket var det ett riktigt fynd. 40 pix kostade den. 

  
Jag har loppisfyndat en Lotus-kaffepanna sedan tidigare men den är inte riktigt i lika fint skick. 

De hade överlag gjort ett fint jobb med lokalerna, snyggt inrett och lätt att hitta. Kommer absolut gå hit när jag är i Bro. Tror de har öppet tisdag-lördag. 

Imorgon åker jag till London på studieresa ett par dagar, hoppas hinna kika in i någon trevlig vintagebutik då.

Annonser

900 000 skäl att inte rösta på Miljöpartiet i nästa kommunval

I dagens VLT riktar jag skarp kritik mot kommunalrådet Magnus Edström (MP). Han har, i egenskap av ordförande i fastighetsnämnden, på eget bevåg beslutat att kommunen ska betala 900 000 kronor till en företagare på Björnön. Här kan ni läsa hela artikeln.

Beslutet är galet av flera skäl. Dels är det olagligt att gynna en enskild näringsidkare på det här sättet. Edström hävdar att han gjorde utbetalningen efter stämningshot – vad sänder det för signaler? Hota kommunen med stämning så får du en miljon kronor om du slutar bråka?
Edström hävdar också att det finns ett muntligt löfte från en tjänsteman på fastighetskontoret om att företagaren på Björnön ska slippa konkurrens från andra företagare. Ett sådant löfte är lika galet som beslutet om utbetalningen, anser jag. Kommunen ska behandla alla näringsidkare lika.
Edström hänvisar även till planprogrammet för Björnön, men där står det om flera olika alternativ för Björnöns utveckling, det står inte bara om ett enda alternativ. Och som Edström själv påpekar är det inget juridiskt bindande dokument.

Utöver allt detta är jag väldigt kritisk mot att Magnus Edström tog beslutet på egen hand, utan att sammankalla vare sig presidiet eller nämnden, trots att vi alla var samlade i kommunfullmäktige dagen efter Edströms beslut. Han informerade inte ens mig som är 2:e vice ordförande i nämnden vilket är anmärkningsvärt. Anmärkningsvärt dåligt! Edström hävdar att det var brådskande, men det här ärendet har uppenbarligen varit en långdragen process med många turer fram och tillbaka. Hur kan det då plötsligt bli akut att göra en miljonutbetalning? Då är det väl än viktigare att förankra beslutet ordentligt? Men nej, Edström körde solo den här gången och det var ett stort misstag.

Ärendet har till råga på allt mörkats för fastighetsnämnden genom att det inte anmälts som ett ärende förrän nu, nästan tre månader sedan beslutet fattades. På förra nämnden togs frågan upp muntligt som en informationspunkt, utan att vara inskrivet på den utsända dagordningen, sist av allt då vi egentligen skulle ha avslutat mötet efter 3,5 timmars nämndmöte och många andra tunga ärenden avklarade. Jag och Folkpartiets ledamot Jesper Brandberg protesterade såklart mot beslutet och hanteringen av det.

Det här är – tyvärr – en oerhört ansvarslös hantering av skattebetalarnas pengar som jag hoppas slippa få uppleva igen. Det här beslutet vill jag nu överklaga och få rättsligt prövat. I övrigt känner jag mig mer sporrad än någonsin att i opposition granska vad den S och MP-ledda majoriteten i kommunen egentligen pysslar med.

Ångermanland levererar

Somliga varvar ner och finner ro på semestern genom att fjällvandra, fiska eller ligga på stranden. Själv finner jag harmonin i att åka på loppisrundor och gårdsauktioner. Att leta skatter bland skrot är rogivande för mig. Dessutom är det ett kul sätt att upptäcka nya platser och byar när man åker runt och letar efter hemsnickrade loppisskyltar längs vägarna. Och inget slår stämningen på en riktigt bra auktion. 

  
Ägnade 1,5 semesterveckor åt just fyndletande i Ångermanland. Nordingrå har som vanligt varit basen, en bra utgångspunkt då det inte bara är sagolikt vackert utan det finns också många loppisar runt om i byarna. Gjorde fynd både i Mjällom, Järnsta, Barsta, Fällsvik och på Vallen. En loppisrunda i Nordingrå kan med fördel kombineras med ett besök på natursköna Rotsidan för avkoppling där naturen är som vackrast. Jag hann även med släktträff och mat på Gårdbutiken i Själand, som är ett bra inköpsställe om man vill bunkra upp med lokala delikatesser. Keramik-Stina får heller inte missas och… ja jag skulle kunna fortsätta tipsa om ställen i Höga Kusten i evighet, får bli ett eget inlägg till nästa sommar tror jag!

  
Det blev ännu ett besök i Gottne hos härliga Cathrin Edfors (Retrotrend). Denna gång köpte jag den gröna klänningen som syns på bilden nedan, spanade in den redan på en gårdsauktion i Norrflärke men då plaggen såldes elva i taget kunde jag ju inte ropa in enbart just den klänningen. Tur då att Cathrin köpte den och sålde vidare till mig 🙂 

  
Den prickiga klänningen köpte jag av en annan vintagehandlare som var i Norrland på inköpsresa. Den röda klänningen hittade jag i en låda på en loppis nära Dannero. Perfekt skick, bara en knapp som ska sys i.

  
Har suktat länge efter en sockerlåda, och på auktionen i Norrflärke ropade de ut många sådana. Till slut ropade jag in en, som nu står i min klädkammare och förvarar fina tapetrullar, dynor och strumpbyxor. Plastmattan köpte jag på Kulturfabrikens loppis och den matchar precis med duken på min balkong. Bestickslådan från Hammarplast fick jag för en femma.

  
Jag körde en länge loppisrunda i trakterna kring Lugnvik, Kramfors, Bollsta och Nyland. Målet var egentligen antikaffären i Kyrkdal men jag kom aldrig så långt då ljuddämparen på min bil gick sönder  helt plötsligt. Men det gjorde inget för jag hade ändå fyndat bra längs vägen. Allt på bilden för en femtiolapp sammanlagt! Teakbordet har ett skadat hörn men jag kunde inte motstå det. Den lilla teakbägaren har dansk stämpel. Klädhängare med galon och nitar samlar jag på, och byter ut mina tråkiga vanliga galgar allt eftersom. Hos Laila på Antikboden i Ullånger köpte jag ett helt gäng för ett bra pris. 

  
En sliten men charmig handduk signerad Jerry Roupe fick jag för en tia på Eko Teck i Lugnvik.  

  
Den här söta påskduken fick också följa med hem från Lugnvik.

  
  Loppisen i Fällsvik, Nordingrå var riktigt bra. Fina, utvalda saker. Den här härligt gula Åseda-vasen av Bo Borgström fick jag för bara 80 kronor. 

   
En låda fina vita, broderade örngott ropades också in på auktionen i Norrflärke för en hundralapp. Sover helt klart extra gott på dessa.

 Den här golvlampan köpte jag på en liten loppis i Nyland för 220 kronor. Kanonskick och jag har lämnat in den hos Elkedjan i Västerås som fixat sladden. Ska visa mer av lampan i ett kommande inlägg.

    
En silverbricka, skedar med bakelitskaft och en tårtspade fyndades för totalt 22 kronor. Champagne från Systembolaget 😉

  
Ett av mina bättre fynd var denna kruka med fat, ”Florida” av Mari Simmulson för Upsala-Ekeby. 50 spänn på en loppis i Noraström. Och vet ni vad? Det fanns en till, precis likadan med fat och allt – som jag lämnade kvar! Men vid det laget hade jag hela bilen full med loppisfynd och jag kände bara att jag måste dra en gräns nånstans och låta någon annan bli glad åt krukan i stället. 

   

 Sommarens höjdpunkt var ändå denna gårdsauktion i Omne – hemma i mitt vackra, älskade Nordingrå. Huset där herr och fru Omnell drev en lanthandel under andra halvan av 1900-talet är till salu och nu skulle dödsboet auktioneras ut. Gamla affärer brukar ju kunna ha en del rolig kuriosa så jag körde 45 mil enkel väg för denna auktion, och hem igen dagen därpå. Och det var det helt klart värt. Vädret perfekt, massa bybor dök upp och jag fick sällskap av min fina kusin. 

   Det här underbara brickbordet kändes så perfekt och lättplacerat. Till min stora glädje ropade jag hem det. 

  Jag använder väldigt mycket strumpbyxor… nu behöver jag inte köpa nya på ett tag efter att ha ropat in den här lådan, de här har nog funnits i butikens lager i bra många år.

  Den här stora ryamattan var i väldigt bra skick och färgerna passar bra in i färgskalan i mitt sovrum. Trevligt med något lurvigt att sätta fötterna på när man hoppar ur sängen. Ropade in den för 100 kronor.

  
Gamla glasskyltar och annan rolig butikskuriosa ropades ut.

   

 
 När auktionen pågått i sju timmar var det inte många kvar, och man fick plocka åt sig det man var intresserad av i en egen fyndlåda som sedan klubbades. Jag hittade en massa blomfat och en fin mintgrön kruka som jag fick för 30 kr. Blomfat saknas ofta till retrokrukor så det kändes som ett bra köp.   

 Slutligen så ropade jag in en kromad stegpall. Det hade jag absolut inte planerat, men när budgivningen stannade på 90 kronor kunde jag inte låta bli. Den ska få en liten makeover så småningom. 

Ja, Ångermanland levererade sannerligen. Har blivit grymt sugen på att köpa en sommarstuga där uppe, vore verkligen drömmen!