Hemma hos mig

Förra torsdagen publicerade VLT ett reportage hemma hos mig (finns att läsa här) och responsen har varit överväldigande. Känns som hela Västerås har sett mig posera med gamla kakburkar. Innerligt tack till alla som kommenterat och hört av sig – alla har varit så positiva vilket gör mig otroligt glad. Kan reportaget inspirera någon att intressera sig för gamla prylar och framför allt, låta bli att kasta dem utan eftertanke, så är jag mer är nöjd!

 
Ett antal personer har hört av sig och erbjudit mig saker som de ändå tänkt slänga, alltid kul när det händer. Och även om jag inte har plats för allt, kom ihåg att det finns en uppsjö av möjligheter att skänka bort saker via hjälporganisationer och Facebook-grupper till exempel. 

Tänkte bjuda på några fler bilder på mitt hem, följ mig gärna på Instagram om ni vill se mer, @retropellan heter jag där. Blir lite press på mig nu att uppdatera och underhålla den nya skaran följare men det är bara roligt 🙂 

  
  
  
  

  
  
 

Jag älskar verkligen min lägenhet. Det har tagit sin lilla tid men nu är den i stort sett precis så som jag vill ha den. Sen finns det alltid detaljer man vill fixa, ska till exempel byta ut dörrhandtagen till några i tidstypisk 50-talsstil. Och någon liten golvvas finns det alltid plats för 😉 

    
Vi får se hur länge jag bor kvar. Älskar lägenheten som sagt men ibland drömmer jag om något större. Var faktiskt och kollade på ett radhus igår. Föll pladask för köket, som är original från 1956. Hade gärna köpt det och lagt in ett schackrutigt golv. Huset ligger i ett väldigt attraktivt område i Västerås och det var en hel del folk på visningen. Jag smög omkring och hörde hur samtliga dömde ut det fantastiska köket. ”Ja men det här blir ju lätt att riva ut i alla fall” sa de. Jag får ont i hela kroppen av att höra dylika saker – varför riva ut något som hållit i 60 år och är så fint? Det övergår mitt förstånd. 
Min magkänsla säger att jag måste rädda det där köket från att blåsas ut. Min hjärna säger att det är ganska oklokt att impulsköpa ett radhus. Fortsättning följer…

Annonser

Att komplettera sina samlingar

Jag skulle inte kalla mig själv manisk i mitt samlande, men det är en svårslagen känsla att hitta något man letat länge efter, något sällsynt som passar ihop med resten av prylarna därhemma. Den senaste tiden har just den känslan väckts ett par gånger:

20140621-131931-47971082.jpg

Bästa fyndet den senaste tiden, fastän det egentligen inte var något fynd prismässigt, är den här koppen i serien Viktoria från Rörstrand. Fick ju en så gott som komplett servis i denna serie som tack för att jag gjorde en person en tjänst, men några delar fattades, bland annat kaffekopparna. De verkar inte vara lätta att hitta men när denna kom ut på Tradera var jag bara tvungen att ha den även om den blev ganska dyr. Jakten på fler av dessa koppar fortsätter i sommar.

20140621-131931-47971415.jpg

Den här bestickserien, NilsJohans ”Guldi”, har jag blivit riktigt förtjust i. Några skedar och en osthyvel är senaste tillskotten i samlingen. Äter med dem så gott som varje dag, jag tycker fina retrosaker ska användas och inte bara ligga i en låda, en princip jag dock inte alltid lever upp till 😉

20140621-132158-48118499.jpg

Förra sommaren snubblade jag över en del Ruta-porslin från Rörstrand till bra pris på Myrorna och de tallrikarna och faten har använts flitigt. Jag älskar dekoren och det var inte mycket att tveka på när jag såg denna kanna komma ut till försäljning.

20140621-132158-48118395.jpg

I sommartider är det svårt att inte falla för Marianne Westman och Picknick. Skulle egentligen ”bara” köpa en födelsedagspresent åt en annan person men det slutade med att jag även köpte en skärbräda till mig själv. Perfekt att ha som ostbricka (jag älskar ost). Har annars inte så mycket saker i denna serie… än.

facebook

Avslutar med en liten bild från ena hörnet av mitt vardagsrum. La ut den i en av de stora retro-grupperna på Facebook och den blev väldigt populär 🙂 Är själv väldigt nöjd med just detta hörn, i stort sett allt är auktions- och loppisfynd. Den orangerutiga fåtöljen var ett av de första auktionsfynden jag gjorde över huvudtaget, den ropades in för nån hundring i Ullånger för ett antal år sedan och är fortfarande i jättefint skick. En klar favorit.

Imorgon ser jag fram emot sommarens första gårdsauktion, är uppe i Norrland och hoppas på hyfsat väder och såklart ett och annat fynd.