Retro-räddningstjänsten rycker ut!

Idag var jag och J på Återbruket och slängde en massa skräp. Igår krattade vi löv halva dagen och röjde upp runt radhuslängorna tillsammans med grannarna. Skönt att städa upp inför vintern. I alla fall, när vi nästan hade tömt allt skräp från bilen på Återbruket ser jag en kvinna på väg mot en container med en rottingsoffa. Störtar fram och frågar så vänligt och icke-desperat jag förmår om jag möjligen kan få ta soffan om hon ändå ska kasta den?
– Självklart. Det är inget fel på den, det är bara det att vi aldrig använder den, svarar hon.

Jag jublade, det gjorde inte J. Han var så lättad över att vi blivit av med en massa bråte och så får han istället hjälpa mig att baxa hem en soffa. Men jag tror han kommer uppskatta den så småningom. Rottingmöbler har ju blivit sjukt trendigt dessutom. Soffor likt denna säljs inte billigt.

Förutom att jag är glad över själva soffan är jag glad över att ha lyckats rädda en fullt fungerande möbel från att förstöras. Jag blir galen på alla dessa människor som åker till Återbruket och kastar hur fina saker som helst. Bara under den korta stund jag var där idag såg jag hur en servis gick i kras, och när jag tittade ner i den containern låg där Vereco-glas och krukor som jag inte hade tackat nej till. Sorgligt och skamligt är vad det är! Och visst, jag kan köpa att alla inte har kunskap om vilka prylar som faktiskt har ett ekonomiskt värde MEN – på återbruken i Västerås har Vafab gjort ett riktigt bra jobb med att skylta tydligt vart man kan lämna sådant som man vill skänka till second hand. Alltså hela, fullt fungerande prylar. Det tar väl cirka en minut extra att köra ner bilen till den bod där man lämnar dessa prylar istället för att dumpa dem i skräp-containrarna. Det är inte svårt! Jag är absolut inte perfekt själv när det gäller att leva miljövänligt men blir ändå frustrerad över folks beteende.

Det var som någon skrev på Facebook, man borde börja åka till Återbruket regelbundet med en fällstol, en fikakorg, en reflexväst med texten ”retro-räddningstjänsten” och sätta sig på vakt, redo att rycka ut om man ser någon som försöker slänga något fint teakbord eller en kartong Gefleporslin.

Välkommen hem, soffan! Jag är glad att vi fann varandra, där bland containrarna.

Dagen innan

Spänningen är stor inför morgondagen. Hela dagen, och massvis med timmar under hela året, har jag och mina vänner i arrangörsgruppen fixat och förberett inför Västerås första renodlade retromarknad. En färgsprakande liten fest blir det och jag hoppas ni kommer och hälsar på i Växhuset mellan 11-16 imorgon. Nu ska jag strax stryka nyköpta retroklänningen som jag ska inviga imorgon och sedan försöka sova några timmar.

När fynden knackar på dörren

En bra anledning att visa upp sina loppisfynd i bloggen och sociala medier är att ens bekantskapskrets får upp ögonen för vad man är intresserad av. Och så med jämna mellanrum börjar folk höra av sig och fråga ”Jag hittade den här på min mammas vind/min farfars förråd/vår sommarstuga, är det något du vill ha?”. Bara de senaste veckorna har det varit fyra olika personer som hört av sig och erbjudit mig att få ta hand om grejer de själva inte vill ha kvar. Porslin, möbler och prylar de tror att jag gillar. Blir så glad och lite rörd!

Bland det roligaste var när en äldre dam här i Västerås hade hittat min blogg av en slump och mailade mig och frågade om jag ville komma hem till hennes hus som skulle säljas. Som att komma till en loppis som den enda kunden…

Så – TACK Eva, Louise, Christian, Susanne, Anna, Antonia, Marcus, Christina, Gunnel, Ingrid, Sverre och alla ni andra som tänker på mig och mitt samlande. Det är fantastiskt att inte alltid behöva leta på loppis, loppisfynden hittar på något vis till mig ändå.

Sen har jag ju tyvärr inte plats för att säga ja till allting, tyvärr, men uppskattar verkligen att få frågan. Det finns inget som gör så ont i mitt hjärta som att höra att folk slänger fina gamla saker på tippen. Jag lovar att vi är många som gärna adopterar era gamla burkar/koppar/lampor/whatever.

Senast idag fick jag den här galongalgen med nitar från min vän Retroluxanna.

Och för ett par veckor sedan fick jag denna snapphanegrill av H & J som hade hittat den på en loppis i Västerbotten.

Japp, nu har jag inte mindre än tre snapphanegrillar! Samlingen växer…

Det bästa jag vet

Somliga förstår inte hur jag kan sätta mig i bilen en varm sommardag och köra 70 mil för en gårdsauktion. Nå, det har kanske funnits stunder då jag själv undrat – särskilt på den tiden då min bil saknade fungerande AC (att laga den var för övrigt sommarens bäst spenderade tusenlappar!). Men i grund och botten är det enkelt – för mig är gårdsauktioner bland det absolut roligaste som finns. Och kan folk åka kors och tvärs över landet för att gå på musikfestivaler, bilträffar och fotbollsmatcher, så kan väl jag åka på auktioner. Jag älskar stämningen, spänningen, prylarna och så är det faktiskt ett bra sätt att hitta till nya platser. I sommar slog jag personligt rekord då jag var på fyra gårdsauktioner på två veckor… och då spenderar jag alltså ofta 6-8 timmar på varje auktion.

Bild från en auktion i obygden utanför Umeå. Kallt, myggigt och troligen den sjukaste auktion jag varit på – en man som köpt upp det dödsbo som auktionerades ut var där, var full och bjöd själv över alla andra på hälften av grejerna? Jag fick med mig några fynd hem dock. Vi kombinerade dessutom auktionen med två hotellnätter och restaurangbesök i Umeå så det var en trevlig upplevelse som helhet.

En betydligt mer normal gårdsauktion i Ådalen. Dock regnade det hela dagen men för en räv som jag är sådant bara positivt. Konkurrensen om godbitarna blir nämligen betydligt mindre. Dessutom träffade jag helt otippat två av mina gamla gymnasielärare i vimlet. Lärare jag inte sett på tio år men som jag tycker väldigt mycket om!

Dags att kika på vad jag fyndade. Ni som följer mig på instagram har redan sett en hel del. Detta är blandat från olika loppisar och auktioner lite huller om buller… åkte runt i Norrland i två veckor så det blev en del. Porslin är ju mitt största samlarintresse och jag kan inte låta bli nya snygga dekorer. Favoriten är ”Solei” överst till vänster från norska Stavangerflint och Inger Waage. Vidare har vi Fasan, Bimbo, Milano, Lansett, Jasmin och ett okänt litet fat som jag tänker blir bedårande med en snygg retrokruka ovanpå.

Plötsligt hittade jag en massa textil. Är riktigt förtjust i blommiga, färgglada retropåslakan och det är ju något som fortfarande går att hitta billigt. Vissa människor tror man är dum i huvudet när man berättar att det går att sälja gamla påslakan för flera hundra kronor till rätt köpare. Roligaste fyndet på denna bild var i alla fall det rödvita Marimekko-påslakanet ”Raita” från 1970. Köpte ett helt set för en femtiolapp i toppskick på Lenas loppis i Bjärtrå (för övrigt ett bra tips om ni ska loppa i Ångermanland). Lycka!

Fiiiinaste auktionsfyndet nånsin kanske?? Denna saladjär kommer jag använda till tacos, till plock, ja till det mesta. Pastellkaramell.

Sex våningar kakburk. Det måste man ju ha? Jag trodde inte jag skulle vara den som bjöd högst, jag trodde den skulle bli svindyr på auktionen jag var på, för de där burkarna brukar bli det. Men icke. Jag fick den till ett helt okej pris.

Den rosa väckarklockan fick jag gratis. Jag såg den ligga i en fyndlåda som en snubbe ropade in, sen gick jag fram och frågade om jag fick köpa den av honom, då sa han att jag kunde få den gratis. Note to self: var fräck och våga fråga!

Galongalgarna hjälpte min fantastiska faster Eva mig att fynda. Hon brukar messa när hon hittar saker på loppis hon tror att jag gillar. Hur snällt?

Tapetrullarna köpte jag av en jättesur tant. Hon blev kränkt när jag ville pruta. Mycket märkligt. För övrigt borde jag verkligen börja tapetsera vårt radhus snart.

Iraburken längst till vänster passar fint i min samling och krukfaten fick jag billigt, typiskt sådant som är bra att ha när man fyndar krukor och behöver passande fat.

Ropade in en vas och ett fat i serien ”City” av Hjördis Oldfors för Upsala Ekeby. Hjördis alltså, en riktig favoritformgivare. Tror jag betalade 300 för bägge delarna och jag gillar dem skarpt. Bryter av så fint mot allt pastelligt och färgglatt i mitt hem. Och mönstret är fantastiskt.

Den här lampan hittade jag på en loppis utanför Umeå som var fylld med just lampor. Det var en pensionerad elektriker som hade loppisen och det fanns mycket fint i lampväg till bra priser. Jag har ett par lampor sen tidigare i samma stil fast gröna, så den här kommer passa perfekt. Dock tycker sambon den är farlig och är övertygad om att han kommer slå huvudet i den. Fortsättning följer…

Mer keramik, mer Upsala Ekeby. Denna heter Sagnia och har helt underbara färger tycker jag. Köpte den på auktion i Kramfors. En såndär auktion där allt gick billigt, det var få som bjöd MEN auktionisten var så långsam att jag höll på att gå i bitar. Vanligtvis har jag stort tålamod men efter sex timmar var det fortfarande massor av prylar kvar men inte särskilt många besökare. Men ändå gick det lika långsamt när saker skulle bäras fram, undersökas och ropas ut. Undrar om de någonsin lyckades tömma det där huset? Avdelning saker man aldrig får veta.

Ett roligt och annorlunda fynd var detta gjutjärnsunderlägg med namnet ”Ingrid”. Inget jag lade märke till på auktionsvisningen men när det ropades ut bjöd jag på det spontant. Och fick den för 60 kronor. Ett riktigt fynd faktiskt. Dels behöver vi ett rejält underlägg i köket, dels bär både min farmor och sambons mamma namnet Ingrid.

Detta var några av sommarens fynd i Norrland. Vill ni se mer får ni gärna följa mig på instagram (@retropellan) 🙂

Spaning från Antikmässan 2017

Under vintern går jag i loppis-ide. I synnerhet under de allra mörkaste månaderna. Jag är väldigt beroende av ljus för att piggna till och är det mörkt och kallt håller jag mig helst inomhus. Att gå upp i ottan en helgmorgon för att hänga på låset till någon loppis händer alltså väldigt sällan på vintern, men desto oftare under sommarhalvåret. Jag tankar energi nu för att orka loppa järnet till våren. Men undantag finns ju, och i februari varje år inträffar ett stort undantag – nämligen Antikmässan i Stockholm.

I fredags styrde jag alltså kosan mot Älvsjö tillsammans med Retrolux-Anna och Retromorsan.

En av många snygga montrar. Överlag var det en bättre planerad mässa logistiskt i år, bättre flöden och inte lika trångt som tidigare år.

En monter med så kallad gladretro. Retroprylar man blir glad av helt enkelt. Färgglada och ganska okomplicerade saker. Allt på en mässa behöver inte vara dyrt och exklusivt utan man kan hitta roliga grejer i alla prisklasser.

Lyssnade på en föreläsning där Magnus Palm berättade om Marianne Westman och hennes fantastiska porslin. Marianne som tyvärr nyligen gick bort, men vilka skatter hon lämnar efter sig. Många av hennes dekorer hör till mina drömköp, exempelvis Handy-kopparna överst på bilden.

Varje år på Antikmässan brukar vi ha en träff med retrobloggnätverket jag är med i. I år blev det en lite mindre och kortare träff än vanligt då det var så många spännande föreläsningar som pågick samtidigt, men det var inte mindre trevligt för det. Superkul att träffa folk från hela Sverige som har precis samma intresse som en själv. Många passade på att byta grejer med varann, och vi gästades som vanligt av Viveca Carlsson som är chefredaktör på tidningen Scandinavian Retro. De fick förresten pris på mässan som Årets nydanare, lite kul med tanke på att tidningen funnits i sex år, men det är väl naturligt med en viss eftersläpning i antikvärlden 😉 Bilden lånad av Anna.

Jag velade hela dagen fram och tillbaka om jag skulle köpa denna lampa. Jag har ju en nästan likadan hängandes i hallen därhemma och den är jag grymt nöjd med. Det vore kul att ha två i samma stil, men jag kände mig snål och lät bli.

Detta köpte jag inte heller. En orgie i Zebra-porslin. Frågade vad tekannan kostade. Fjorton tusen femhundra blev svaret. Och sju tusen kronor styck för gräddkannorna bredvid. Jojo, som hittat! Undrar just hur länge dessa kommer att fortsätta stiga i pris. För två år sedan hittade jag koppar med fat för 795 kronor styck, i år kostade samma koppar 1300.

Dessa bestick är de snyggaste jag vet. Guldi från Nilsjohan. Men på mässan kostade en gaffel 120 kronor och det var liiite för saftigt för att jag skulle utöka min samling.

Vad jag däremot köpte tänkte jag visa nu. Först denna skärbräda i flintporslin från Gustavsberg. ”Star” heter dekoren. Oklart vem som gjort den – skriv gärna en kommentar om du vet. Försäljaren gissade på Bibi Breger. Svart, vitt och rosa är en ypperlig färgkombination tycker jag och den här kommer hänga så fint så fint i mitt kök.

Fulgentin är ett måste i varje retrohem. Jag har inte provat det själv än men ska inom kort gå loss på några fläckiga möbler, de ska tydligen bli som nya efter en dos Fulgentin.
Sedan utökade jag min porslinssamling med en ny dekor – Taverna från Rörstrand.

En serie jag velat samla på länge är denna – Trio av Hjördis Oldfors för Upsala-Ekeby. I mitt föräldrahem finns ett fat i samma serie, så den ligger nära hjärtat. Jag har en ganska ”gullig” stil i övrigt, och denna vas bryter av snyggt mot det.

Överlag är jag mycket nöjd med årets mässa. Något jag glömde att fotografera var den fantastiska textilutställningen, men den har andra förevigat på instagram under #antikmässan2017 – så kika gärna in där. Eller kolla in mitt blogginlägg från augusti här, utställningen var en del av den som visades på Målshammar Galleri i somras. Nu återvänder jag till loppisidet för att så småningom krypa fram lagom till vårens ankomst…

Uppsala Vintagefestival

En grådaskig lördag i mars förgylls på bästa sätt genom att bege sig mot lärdomsstaden och dyka in i ett hav med färgsprakande gamla klänningar. Och det var precis vad jag gjorde igår!

  
En retroförening i Uppsala anordnade vintagefestival i Håga. Ett flertal riktigt bra säljare fanns på plats, bland annat Gavel25 från Västerås och Vintage by Callicoat från Knivsta som jag handlat av förut. 

  
Utbudet var bra och priserna humana. Som det ska vara på en bra mässa 🙂 Fullsmockat med folk dessutom.

  
Jag provade den här klänningen, från sent 60-tal eller tidigt 70-tal som aldrig varit använd. Som ny fast gammal alltså. Och jodå, den satt helt perfekt på mig så jag slog till. Ser fram emot att använda den i vår. 

  
Lite prylar och porslin fanns det också.

  
Min vän Bea hade också vägarna förbi och var på jakt efter ett tyg till sin pall som ska kläs om.

  
Tygjakten slutade med att det blev jag som köpte detta fina tyg. Det heter ”Lapp” och är designat av Inez Svensson. 

  
Annars var det roligt att bara titta på alla fina människor som gick runt. Många hade klätt upp sig och gått all-in med vintagefrisyrer och så. De här tjejerna var så tjusiga att jag var tvungen att fråga om jag fick ta en bild på dem 🙂 

Avslutade lördagen med att åka hem till vännerna H och J i Uggelsta och fika i deras fina 1800-talshus. Två tygstycken rikare, och väldigt nöjd med dagen i Sveriges näst bästa stad.

Ny second hand-butik i Västerås

För två veckor sedan öppnade Returbolaget – en ny second hand-butik i stan (tack Anna för tipset) och jag har förstås varit grymt nyfiken på den. Idag hade jag äntligen tid att åka dit. 
Butiken ligger på Finnslätten, Wijkmansgatan 7. Det är inte så tydligt skyltat men nedan ser ni bilder på vilken dörr ni ska spana efter. Pluspoäng för generösa öppettider på helgen! 

   
 Det var fint sorterat och flera rum med glas, porslin, keramik och lite möbler. Ägaren kände igen mig från min blogg (kul) och berättade att han letade större lokaler för att kunna ha mer möbler till försäljning. Det här var bara början! En ytterst lovande början, tyckte jag.

  
En fin Jetson-fåtölj fanns till salu. Den vore faktiskt inte helt fel att ha… någonstans… därhemma. Hm. 

  Returbolaget köper även prylar, perfekt om man vill sälja av saker för att få plats med nytt. 

Verkligen superkul att det startat en ny, välsorterad second hand i Vässan. Detta blir ett givet stopp på mina loppisrundor framöver. 

Bland zebror och paprikor

Det har varit lågsäsong på retrofronten ett tag. Få loppisar utöver de gamla vanliga, och på de gamla vanliga (Life center/Brödet/Myrorna/Stadsmissionen) har jag inte hittat mycket att skryta över, förutom en jättefin tweedkappa som jag använder mest varje dag. 

Men – såhär års kan man alltid se fram emot vinterns höjdpunkt, nämligen Antikmässan. I år kunde jag tyvärr inte ta ledigt på fredagen och åka med retrogänget från Västerås utan åkte dit själv i lördags i stället. Funkade det med även om det var trist att missa den årliga bloggträffen. 

  
Mycket av montrarna kändes igen från tidigare år. Dock instämmer jag med Femtiotalsjakten om att det var mindre ”gladretro” i år. Dock ska man vara medveten om att det kostar 25.000 kronor bara att hyra en monter på mässan, så man måste sälja en hel del för att gå runt med tanke på transportkostnader etc. 

  
Jag var väldigt sugen på att köpa en Zebra-tekopp. Men sparar till en resa i påsk och därför får de lite dyrare inköpen vänta till sommaren. Typ.

  
Astra-kopparna kostar hälften så mycket som en Zebra och är inte alls dumma de heller. 

  
Mycket fina samlingar av vaser från Upsala-Ekeby fanns att dregla över. Just Paprikavaserna har jag en särskild relation till, en relation som blev ännu mer komplicerad tidigare i veckan då jag trodde mig ha fyndat en unik modell men det visade sig vara en avkapad vas… snopet var ordet! 

  
En rolig sak med mässan är att upptäcka diverse saker man har i sitt hem och kolla hur mycket de säljs för. Som detta brickbord, jag köpte ju ett likadant på auktion i somras. För en tredjedel så mycket som bordet på denna mässa kostade.

  
Konst av Olle Baertling fanns det även i år, minns hur nära jag var ett köp ifjol. Men det får vänta lite till det med.

   

Prunus fanns i massor. En dekor jag gillar mer och mer. Har hittills bara två djuptallrikar men tackar inte nej till fler delar. 

  
Vad köpte jag då? Jo, en trave porslin. Underst ”Delfi” av Helmer Ringström och över dem tallrikar med en dekor som heter Aslög. Vet inte vem som gjort den. Men supersnygga är de. Och skicket var mycket, mycket bra så jag slog till. Köper sällan många tallrikar utan det blir några enstaka av varje snygg dekor jag hittar. Tycker det är kul att variera sitt vardagsporslin och dukar gärna udda. Överst i bilden syns förresten en Vereco-skål som jag köpte för några kronor på en jätteliten loppis i Bro idag. 

Kände hur jaktinsinkten väcktes till liv i helgen – nu är jag redo att ge mig ut och jaga fynd! Hoppas på en vår och sommar som ger god skörd.

 

Att fika ihjäl sig

December – månaden då du dricker glögg tills russinen står ut genom öronen. Men jag gillar det. Älskar julen och älskar alla tillfällen att träffa nya och gamla vänner på diverse tillställningar. Denna helg var inget undantag. Jag har näst intill fikat ihjäl mig.

  
Tidigt i lördags bar det av in till Stockholm för att spana in NK:s julskyltning tillsammans med J. Hade vissa förväntningar då jag hört att den skulle vara i retrostil och yes box, ett fönster var fyllt av femtiotal. Tycker de fått till det riktigt bra. Blev sugen på att köpa tv:n. 

   
 
Sedan mötte jag upp Alex på retrocaféet Älskade traditioner. Det ligger på Söder och är hur mysigt som helst. Inte alltid retrocaféer får till det tycker jag, men här hade de verkligen lyckats. Klämde i mig en stor våffla med lemoncurd, grädde och bär – mums. Inga mesiga mini-våfflor utan rejäla, det gillas. 

 
Efter fikat gick vi en sväng på stan. Så härligt att träffas igen, denna vän bodde jag alltså med 2005-2007 och sedan dess har hon för alltid en särskild plats i mitt hjärta.  
På kvällen besökte jag vännen S som också bor på Söder. Det bakades lussekatter och bjöds på risgrynsgröt och prosecco – en oväntat god kombination. 

  
Och idag åkte jag och J till Sigtuna julmarknad och det var så mysigt. Jag hade faktiskt aldrig varit i Sigtuna men blev snabbt förtjust i de fina pittoreska husen och stadskärnan. Hit vill jag åka igen och bara gå runt och strosa. 

  

Efter julmarknaden åkte vi vidare mot Uppsala för att hälsa på H och J i deras nya hus. Och vilket hus det visade sig vara! En helt fantastisk 1800-talsgård med kakelugnar, tjusiga pardörrar, barockmöbler i salongen och mycket goda badmöjligheter 🙂 Det bjöds på varm choklad, nybakt saffranslängd och annat gott. Dessa vänner är även kända för att gå all in när det kommer till julpynt så det fanns mycket kul bling-bling att titta på. Kommer bjuda in mig själv hit fler gånger, och kanske fota lite mer av huset om jag får ägarnas välsignelse 🙂 Blir lycklig av gamla gedigna hus och drömmer om den dag då jag själv bosätter mig i ett.

Nu väntar en vecka fylld av jobb, kommunpolitik och ett antal   glöggmingel, precis som det ska vara. På lördag kommer jag förresten publicera ett renodlat retrojul-inlägg – missa inte det. 

En liten önskelista i all enkelhet

Det är bara att erkänna. Det här stadiet ”nu är jag vuxen och har allt jag behöver. Jag önskar mig inga saker”. Dit har jag inte riktigt nått ännu… och jag är en varm anhängare av önskelistor, oavsett ålder. Risken att ge bort något som inte används eller skänker glädje minimeras och man får dessutom drömma sig iväg lite. 

Försöker skriva upp saker i en anteckning i mobilen året runt så fort någon i kretsen ”nära och kära” yttrar sig kring någon pryl eller upplevelse de suktar efter och behöver. Julklapps- och födelsedagsstessen minskar därmed betydligt. Handlar också lämpliga presenter året runt om jag hittar något till bra pris. 

Många kan nog inte tänka sig att ge bort begagnade saker i julklapp, men själv blir jag överlycklig om jag får en pryl med 60 år på nacken i present. Det händer faktiskt då och då att jag får saker till skänks som folk har hittat i förråd eller på loppis som de tror skulle passa mig. Oerhört tacksam för det! Så om ni känner igen något från denna lista på en loppis eller vindsröjning framöver, köp eller spara, det är med stor sannolikhet en god investering 😊

  
Marianne Westmans kryddburkar ”Arom” skulle verkligen pryda sin plats i min kryddhylla. De är dessutom inte svindyra om man köper någon enstaka.

   De färggranna Åsedavaserna formgivna av Bo Borgström hör till sådant jag blir riktigt glad av. Finns i många olika färger. En grön vore inte fel. 

Pynta, pynta… Stig Lindbergs fantastiska kopp som producerades under kort tid och därför är sällsynt. Och svindyr om man köper till marknadspris på Tradera eller på antikmässa. Men värd varje krona.

    En tavla av Olle Baertling  är en riktig drömjulklapp. Med betoning på dröm. 

Ett snyggt skrivbord i teak är något jag faktiskt behöver. 

 
Zebrakoppar! Vem skulle inte upptäcka dessa i ett paket under granen?  Också snordyra, men sjunker knappast i värde med åren.

  
Vill byta ut mina dörrhandtag till lite mer tidstypiska. Dessa finns hos Byggfabriken och det är nog väldigt roligt att rimma på dörrhandtag (ja det är obligatoriskt att rimma på julklappar i min värld).

Fler koppar ur serien Rosmarin (de grå) och Capri (gula) vore underbart. 

  
Omöjligt att ha en önskelista utan att ha med Paprikavasen. Alla storlekar önskas. Tack tomten på förhand.  Och jag råkar förresten veta att det ropas ut en Paprikavasen på Effecta imorgon…

  
En mintgrön lyx-brödrost från Smeg. Åh. Jag äter rostat bröd ofta så den skulle garanterat användas. Finns på bland annat Bagaren och Kocken.

 
Guldibestick från Nils Johan! Mina favoriter som används i stort sett dagligen. Skedar, osthyvel och tårtspade har jag. Men letar gafflar, knivar och en såsslev. 

  
Böcker önskar jag mig alltid. En feelgood-roman med retrotema? Fullträff.

Sådärja, nu är det bara för Tomten att börja jobba 😊